Igår var det dags för en lastbil med tre hästar att lämna Halmstad och ge sig ner till en tävling i Skåne. Jag lämnade mina vita ridbyxor och Cassador hemma. Istället var jag groom på marken och hästryggen. Väl nere så väntade 1.30 och 1.40 för alla hästarna. Tänk om man skulle räkna ut exakt vad man lägger ut på en tävlingsdag?! Bensin, förberedelse, startavgift, besiktning, utrustning m.m.

 

Det är nytt år och i januari månad måste nya licenser betalas in, både för oss ryttare och häst om man ska börja tävla tidigt. Även ni som har utlandsfödda hästar som inte är svenskregistrerade måste göra det. Jag har som tur är tävlat Cassador som unghäst och gjorde en registrering i ASVH då, dyrt men tvunget. Kostnad på kostnad denna månad. Inga priser går ner direkt. Tävlingarna blir dyrare att åka på, anmälningsavgifterna stiger och även uppstallingen.

 

Tusentals kronor lägger vi ner på denna dyra sport. Hästens utrustning och även ryttarens. Vart ska detta bära av hän? Tanken slog mig igår när ryttaren som jag hjälpte gick och blev 4:a i 1.40, en Winning Round GP-klass. Han betalade väl runt 300 för att rida den, hoppade 23 språng med 4 fel och ett tidsfel. Det blev en utdelning på hela 350 kronor, TRE HUNDRA FEMTIO KRONOR i en GP-klass?! Det är förbjudet att rida tre klasser på en dag men om man ska rida en 1.40 kanske man vill ha en klass innan som warm up. I 1.40 idag hade de först en grund på 14 språng sedan i omhoppningen hade de 9 språng i omhoppningen. Ett ekipage som tagit sig upp till 1.40 måste hoppa 23 språng (+12 språng i 1.30) och vara mer eller mindre felfri för att nå prispallen. Blir du då "bara" 4:a så ger det 350 kronor...skrämmande! 

 

Jag gillar att studera och fundera när jag är på tävling. Man ser fina lastbilar och ekipage med dyr utrustning. Någon är sponsrad men väldigt många har bra förutsättningar hemifrån. Det går inte längre, tillslut kommer detta vara eller är redan en rikemanssport. Det är bara de som har råd som kan tävla. Jag kan ärligt säga att hade jag inte haft den utrustningen jag har nu eller varit där jag är utan mitt jobb och sponsring, det hade aldrig gått!! Skulle jag då sitta och spara ihop till allt, både häst och utrustning så hade jag levt de livet jag gör nu när jag är 40+. 

 

Jag säger inte att det är omöjligt men vissa förutsättningar måste man ha i denna tuffa sport. Är du inte en naturbegåvning från början så behöver du ett X-antal timmar extra på hästryggen, rätt träning/tränare, envishet och målmedvetenhet. Jag själv blir inspirerad av männsikor som jag sett kämpa genom åren utan att vara födda med guldsked i munnen. Något som jag tycker är bland det viktigaste, oavsett vilken framgång du har eller har haft så är ödmjukhet number one för mig!

 

Något som jag själv är väldigt stolt över är att jag äger mina två helt egna hästar själv. Ingen kan bestämma över dem eller ta dem ifrån mig. Alla minns vi Roffes fina Pia-Lotta som togs ifrån honom, det var ett hårt slag för Roffe men vem vet. Han kanske inte hade suttit på de hästar han gör idag?! Duktig hade hade säkert varit, det tvivlar jag inte på. Men just denna känslan att kunna äga något helt själv är en styrka oss mig.

 

Vill du tävla, träna och lyckas i denna sport måste du verkligen vilja det från tåspetsen. Börja spara tidigt för att kunna ha råd att köpa allt. Det är så mycket mer än bara en häst, det ligger mer eller mindre en förmögenhet i många sadelkammare och stallar, utan att hästen står där inne. Om du har någon som stöttar dig ekonomiskt är det ju toppen men försök inte att bli beroende av just den inkomsten för en dag kanske den upphör. Då står man där ensam kanske. Skaffa dig en utbildning, det är en säkerhet och du kan alltid falla tillbaka på den. Men ingenting är omöjligt, vill man tillräckligt mycket så lovar jag att det kommer betala sig.

 

Jag driver denna blogg för att visa att det går om man verkligen vill och kämpar. Jag kanske inte har så bred meritlista från tävling och en påse full med gulblåa rosetter, men för varje år som går så kryper jag närmre. Jag vill fortfarande få ut mer av mig själv och allt därtill på hästryggen. Ser verkligen fram emot ett fartfyllt år med tävling och träning.

 

Jag önskar att er dröm går i uppfyllelse en dag, det är en dyr värld vi lever i och ibland väldigt orättvis men jag ångrar inte en sekund att jag lägger mina slantar på allt detta. Min stora dröm var Corvette, min allra första egna häst som jag fortfarande äger <3 "Ingen dröm är för stor om du inte själv kan tro på den" 

 

 

 

 

Hur många vaknade idag och kände för en sjukanmälning eller skippa rida hästen?? Jag räcker upp handen! Usch för -13... Jag börjar ju inte jobba fören på eftermiddagen så jag hinner ju ta mig upp ur sängen och bli varm i kläderna tills dess. Men jag hade lust att skippa rida men Cassador mår bäst av att få röra på sig och behöver sin träning nu, även jag måste komma igång. Så på med underställ, massa kläder och termos!

 

Idag såg Cassador lugn och mysig ut i hagen när jag hämtade honom. Ställde sig även och åt lugnt i stallet medans jag ringde försäkringsbolaget samtidigt som jag byggde fram lite hinder. När jag var klar hörde jag en jäkla duns och brak, kunde inte lokalisera vart det kom ifrån. Gick in till stallet och Cassador såg lite nervös ut i boxen, samt att han hällt ut sin mat. Gick fram till honom och såg han skaka ganska mycket. Tog ut han på gången och kollade igenom honom. Fick då syn på skon där två sömmar stack ut. Första tanken var att han blivit sömstucken men jag lyfte på hoven och kunde lätt plocka väck sömmarna. Däremot var skon lite tilltucktad, måste fixa så hovis kan platta till det. Då slog det mig, det måste varit Cassador som levt luckan och fastnat med skon när han förmodligen stegrat då han alltid gör det när det slår slint i huvudet.

Jaha tänkte jag, då har man precis ringt försäkringsbolaget och sänkt deras gräsligt höga försäkring då ingen annan betalar så mycket som jag så går hästen och skadar sig tänkte jag. Men det enda jag sänkt är livförsäkringen då den endast gör nytta om de går och tjolavippen, vilket jag inte hoppas de gör. Men Cassador leker ju med döden ibland, vet inte hur många gånger han har fastnat men tagit sig ur det eller vi har fått skära loss honom. Hästen med 9 liv..

Ialf så gick jag in och longerade honom, halt var han absolut inte men han fick springa av sig en bra stund då det inte går att rida en kokohäst med den energin.

 

Jag har inte ridit mycket med gramanen men av säkerhetsskäl och för att Cassador blir lugnare med den så åkte den på i början av passet idag. Trimmade lagom länge på marken innan jag började travhoppa lite. Spökhörnet där pallen brukar stå va helt rent och pallen va borta. Skönt tänkte jag men när jag skrittade fram talade Cassador om det väldigt tydligt att pallen stod i ett hörn på andra långsidan, suck. Vem tusan har burit ner den ända dit ner?! Jag kylda ner nerverna, åh det fick jag hjälp till ;) och trimmade med en pall i hörnet. Hade jag inte haft gramanen hade jag haft en giraff varje gång vi ridit förbi så den satt fint idag. I slutet tog jag dock av den och Cassador gick super på den lilla banan.

 

Jag byggde idag fram tre krysshinder med 14,5 mellan varje på böjt spår. Började först med att travhoppa de yttersta kryssen precis som man kommer i galopp som ni kan se på den nedersta bilden men bara ett kryss i taget och inte den i mitten. När jag sedan hoppade fram i galopp använde jag mittenhindret och det hade Cassador lite svårt att landa i rätt galopp men vi testade lite olika, bland annat med att variera med stor volt.

När jag la ihop allt så började jag med att komma på 5 steg mellan, sen varierade jag med fyra.

 

 

 

 

Idag fick huvudet och min fantasi jobba lite tillsammans och resultatet blev denna roliga bana. Jag ville jobba med mycket bommar, både trav och galopp, samt både öka och korta. Ville även få in något hinder vilket blev en studs. Grundtanken bakom övningen idag är att jag vill få Cassador att lyssna på mina hjälper och ta en sak i taget. Ett ex är att jobba kort över ett par travbommar, sedan fatta galopp och öka över bommarna på långsidan och få in två språng på 10m och sedan bryta av till trav efteråt och komma över bommar i kort trav. 

Jag vill även bygga styrkeövningar där Cassador kan fånga upp lite muskler men det är lättare sagt än gjort på honom. Men för er bygger ni väldigt mycket muskler, styrka och balans på denna övning.

 

 

 

 

Tisdag var det idag ja, snöovädret började redan igår kväll så det var lite slirigt att köra hem redan då. Det var lite halt att ta sig ut till stallet idag, den vägen har aldrig skottats så det gäller att man håller sig i spåren annars glider man ner i diket. Ja vilken tur jag hade med vädret, tänk om jag hade behövt åka idag istället?! Nä usch och fy, då hade jag inte åkt. Min mardröm är och kommer alltid vara att bilen ger upp mitt i backen mot hallandsåsen. Jag har pussat och klappat min bil många gånger för att den kämpar sig upp i 60 km/h, fortare vågar jag inte köra uppför.

 

Idag tog jag med mig Lucy och Cassador på en lång runda i skogen barbacka. Jag satt verkligen och njöt hela tiden, frisk luft, det snöade inte eller blåste. Helt perfekt att rida ut och både hund och häst lufsade glatt i snön. Cassador var verkligen värd detta, lite omväxling istället för ridhustrim. Så vi skrittade och travade, klättrade lite men ställde inte så mycket krav på Cassador, mycket skritt på långa tyglar. Det enda jag bad honom var att han inte skulle sticka i traven, när han fick trava en gång i början så ville han trava hela tiden sen. Pigg som bara den, min fina friska tokstolle till häst <3

 

I morgon blir det trim med bommar och något litet hinder kanske. På fredag ska jag iväg och rida 5 och 10 åringen, sedan ska Cassador även trimmas eller ridas ut. På lördag ska jag åka iväg och hoppa Cassador hos en kompis, de brukar alltid ha bra banor frambyggda. På söndag ska jag till Åstorp och hjälpa till, ska även rida 10 åringen då det kommer vara tajt mellan starterna. Inte mig emot =D Kommer ju känna av suget att tävla men Cassador är inte redo än, eller han kanske är det men inte jag. Tycker Laholm är bäst att starta på som förstatävling, inte långt kvar till v.6.

 

 

 

 

Mycket skulle jag kunna dra upp och skriva om under den rubriken men vi håller oss till dagen eller den senaste veckans erfarenhet/intryck. Idag åkte jag och Cassador ner till Helsingborg för att besöka en klinik i Hasslarp där Uwe Bublitz är veterinär.

 

Började dagen med att oroa mig för vädret då de lovat snö men vägarna var fina när vi åkte ner. Det kändes riktigt skönt då jag även fick åka själv. Innan vi åkte så longerade jag först min stolle till häst för att han skulle göra sig av med energi. Sedan hoppade jag upp och red ett kort pass, travade över lite eller ganska många bommar i följd. Tror aldrig Cassador gett sig på så många innan, vilket han gjorde riktigt snyggt. Det låg även galoppbommar framme, två stycken med ganska långt avstånd mellan. Vi kom även på dessa och han kändes så stadig och fin.

 

Tankarna har verkligen snurrat runt sen i onsdags då han visade hälta på böjprovet. Jag såg det väldigt tydligt när han stakade sig fram i ridhuset, då fick han ändå mjukt underlag att springa på.

 

 

Det som jag mest har varit förtvivlad över är att han har känts så in i bombens fin och fräsch. Han har heller aldrig varit så lugn på hoppträningarna, ni har ju själva sett klippen. Är det så han blir när han har ont?! Många frågor och många tankar som man vill ha svar på. Därav kunde jag inte vänta 15 dagar för att få reda på svaret. 

 

Väl framme hos Uwe var det flera som var där med sina hästar. Blev varmt välkommen av Uwe själv men satte mig sedan ner med en av assistenterna och skrev ner lite info som adress. Idag var de tre extra som jobbade utöver Uwe. De tar hand om allt småjobb, då kan flera vara där samtidigt. Jag fick vänta en stund innan det var min tur men blev underhållen av en gudasöt liten 9 månaders valp, kan varit en dansksvensk gårdshund eller vad de heter, mini var den ialf. Kliniken är relativ nybyggd så allt är väldigt fräscht, nymålat och väggarna är klädda med stora och maffiga hästtavlor. När det var dags för min tur tog jag med mig Cassador bort till en korridor. Det var nu tomt på folk så jag fick med mig två assistenter och Uwe, vilket ger sex kunniga ögon. Längst bort i korridoren på kortsidan hängde det självklart även där en hästtavla, visste inte hur Cassador skulle reagera på den. Uwe ställde lite basic frågor om Cassador, sen fick jag gå och trava normalt mot den där tavlan som va en aning läskig. Han böjde sedan det benet som han va jättehalt på. När han var färdig sprang jag mot tavlan och jag reagerade inte så mycket först då jag alltid får kämpa med att få han att springa. När jag kom tillbaka insåg jag att han inte hade haltat. De skrattade lite och undrade inte om jag va haltare mer än hästen då jag hoppar lite roligt ibland när jag försöker att få igång Cassador. Sedan gick han igenom resten av benen. Vi gick även in i ridhuset och de fick studera Cassador på volt, både i trav och galopp. När vi var färdiga gick vi in och tillbaka till korridoren och gjorde samma procedur som tidigare. När jag kom tillbaka en sista gång från springturen stod Uwe så där nöjt med ett leende och sa "Han visar ingenting".

 

Va?! Hörde jag rätt? Jag sken upp som solen och sa "Yes, då kan jag anmäla mig igen till tävlingen som jag avbokade" Pussade och berömde Cassador som skötte sig exemplariskt. Åkte sedan hem med lite andra tankar och frågor som egentligen ingen kan svara på. Bara jag själv som kan ana något.. den hältan som Cassador visade i onsdags, den försvinner inte över en helg. Jag har heller aldrig känt att Cassador är oren i ridningen eller stått emot. Min slutsats är därför att den hältan han hade i onsdags var en framkallad sådan. Jag studerar och tar in, jag har under en veckas tid sett två helt olika böjprov. Uwe har berättat för en kompis att om hon vill ha sin häst halt så kan en veterinär fixa det ganska lätt genom böjprov. Sanningen är hemsk ibland, men från och med nu kommer ingen annan får göra böjprov än Uwe, därmed basta.

 

Jag åkte ifrån med en blivande fattig plånbok, då de skickar räkning, men jag är lyckligt lottad med vetskap om att jag har en fullt frisk häst <3 För mig betyder det svaret mer än vad det smakade. Istället för att köra på ovetandes och kanske till och med få en behandling som han inte behöver, uhh, ryser i kroppen. Som sagt, man lär så länge man lever. <3

 

 

Nu är vi klara och redo att åka hem

 

 

 

Vilken fantastisk helg jag haft med goa vänner, ridit hästar, varit på indisk afton med massa underbara hästmänniskor som man nästan bara träffar på tävling annars, både nya och gamla ansikten. Känner mig full med energi, trots ovissheten med Cassador så tror jag att det löser sig, det måste det göra!

 

Jag började lördagen med att rida en kompis sambos 10 åring e: Quite Easy ue:Cardento, wow, jag blev nästan lite kär eller jag blev bokstavligt det. Travhoppade 1.20 och han gjorde det så plättlätt. Den hästen tyckte det va skitkul att hoppa, bockade efter hinderna men va coollugn innan. Trots att han inte var lätt att rida så hittade jag knapparna tillslut. Vilka fantstiska språng han gjorde och man kunde verkligen känna hur rätt och avslappnat han hoppade med kroppen. Man kan säg att denna häst hade nerverna innanför kroppen medans Cassador har sina utanpå. Hoppas jag kan fixa film nästa gång. Sedan fick jag rida kompisens nyblivna 5 åring e: Cohiba ue:Marco Mitras. Denna lilla tjej testade mig verkligen och var allt annat än lätt att rida men i slutet accepterade hon mig och lyssnade till mina hjälper. Ja tänk vad dessa ston ska vara svåra att övertala, men när man väl har vunnit deras förtroende så är det inte mycket som slår det.

 

Verkligen roligt och nyttigt att rida andra hästar, hunnit med 4 olika på en vecka. Det hör inte till vanligheterna men det var verkligen på tiden då jag behöver det för min egna utveckling och även få en bredare syn. Man blir ofta hemmablind och bekväm med det man har. Jag kommer rida både 5 och 10 åringen lite nu och det ska bli väldigt roligt att se hur vi utvecklas tillsammans, även min egna ridning.  

 

Cassador har nu vilat i 2 dagar.. då jag inte alls har haft lust att sitta på honom. Däremot så bestämde jag mig för att rida han både idag och i morgon, då han inte visar något i ridningen och jag tänkte att det är bra att han får anstränga sig lite innan jag åker till veterinären. Finns det något där och han inte klarar av min ridning två dagar innan så behöver han hjälp. Men jag vill inte spekulera i det mer nu, idag kunde jag svära och sätta tusen spänn på att häststollen va frisk. För fy i fan vilket pain in the ass han var. Cassador blir alltid lugn i andras hästars sällskap, han går lixom in i sig själv och myser då han ogillar att vara själv i ridhuset. Idag var det 6 hästar i ridhuset vilket aldrig händer men... han var överallt och var rädd för allt. Han var spänd och struntade fullständigt att lyssna på mig. Tro mig, jag försökte hålla humöret uppe... men tillslut hoppade jag av, arg och genomsvett, jag orkade inte mer. Visst känner man sin häst väl i detta lag och idag var det den gamla vanliga Cassador upp i dagen, både på gott och ont.

 

Förmodligen åker man väl till veterinären med en frisk häst i morgon, min vanliga tur men då får jag det svart på vitt. Är han dålig så hittar han säkert det, är han frisk så är det bara att tuta och köra. Är han däremot frisk kommer jag be om något som lugnar honom och som jag kan tävla på, för jag orkar inte med ett år med hans nerver. Då får han gå två pass om dagen... Nej nu pratar vi inte mer om detta, vill bara ha svar nu om det är något fel på honom så man kan fokusera på det. Håll tummar och tår att han inte hittar något, men är det något så håller vi tummarna och tår för att han hittar felet <3

 

Lovar att uppdatera på instagram så fort vi lämnar kliniken, uppdatering på bloggen kommer senare eller dagen efter då jag måste åka direkt till jobbet när jag lämnat Cassador.

 

 

 

 

 

Idag va det riktigt kallt, visst var det kallt igår men nu bet kylan tag i både kinder och rumpa så fort man gick ut. Inte alls roligt att rida i detta isiga väder då vår snö i Halmstad försvann lika fort som den kom. Så rida ut är ju inget att hurra för, ogillar att sitta i ridhuset att nöta varje dag men roligt har det varit på en ny häst.

 

Ja idag fick jag rida största hästen i stallet igen, kändes ju väldigt ovant igår men idag kände jag mig nästan lite hemma. Cheerica som hästen heter är 1.75 cm med väldigt långa ben. Inte jättejobbig att rida då hon är väldigt lätt i typen och känslig för hjälper. I början av passet så skulle spökena i ridhuset ha lite roligt och slog lite på väggarna så damen under mig flög till några gånger. Det var bara i början av passet när hon va lite spänd, sen flöt det på riktigt bra och vi kunde rida igenom alla läskiga hörn. Kändes superfin i slutet, väldigt ärlig och samarbetsvillig häst även om det spökar lite. Längesedan jag fick denna klickande känsla på en annan häst, påminner väldigt mycket om Cassador. 

 

Först när jag kom till stallet tog jag in Cassador och pysslade med honom. Upptäckte att han va gräsligt dålig i magen och är rädd för att en dos Metacam ställde till det för honom. Jag har kämpat länge för att få bukt på det då han är väldigt känslig vid nytt hö m.m. Så innan jag gav Metacam va han superfin men nu, usch fy stackars kille. Fick ställa mig och hinka varmvatten och tvätta svansen där stora kocker hängde med is och bajs. Stor nackdel och kanske den enda i vårt stall, att vi inte har en spolspilta som fungerar vintertid, har ingen inne nämligen. Men jag schamponerade och dränkte den i pälsglans och sedan torkade den med en stor handduk. Gjorde sedan en fläta och drog på ett svansskydd, hoppas inte det åker av men svansen kommer vara skyddad ett tag i alla fall.

 

Stod och studerade Cassador en stund när jag hade han inne. Tycker inte alls han ser pigg ut så tog tempen men visade inget. Han har ju ingen rolig mage så hoppas bara den blir bättre snart. Matlust hade han ialf och drog i sig två hinkar med mat som jag vanligtvis ger han en innan och en efter ridning. Mash och hackad strå. Åh jag vill bara åka iväg till veterinären nu och få svar. Hatar att inte kunna veta...tänk om de bara kunde prata <3

 

 

 

 

I morse vaknade jag upp med ångest och förtvivlan. Jag älskar att gå upp på morgonen och åka till stallet, inga problem vilken tid det blir. Jag låg och funderade en stund innan jag gick upp, känslan att veta men ändå inte veta räcker inte för mig. Jag kom till stallet och stod och pratade med en vän och då insåg jag att gå och vänta på något i 15 dagar som behöver behandlas nu är inte ok. Så jag ringde till Owe i Helsingborg och vips har man en tid på måndag. Så himla skönt! 

 

Jag blev beordrad lätt ridning när Cassador går på Metacam men jag har just nu noll lust att sitta upp på honom. Han fick vila helt idag, även i morgon och på lördag får han vila, kanske en liten promenad i ridhuset. På söndag kommer jag jogga honom lätt och även måndag, sedan åker vi ner till Helsingborg på lunchen på måndag. Har en bokad tid 14.00, ska bara lösa det med jobbet, chefen vet inget än men Cassador går i första hand och jag ville ha den snabbaste tiden. 

 

Idag fick jag äran att rida en väns häst i stallet, stor tjej på 1.75. Väldigt roligt att jag fick förtroendet att rida henne, kommer även rida henne i morgon med. Det är verkligen så nyttigt att rida flera olika hästar, ingen är den andra lik. Denna stora tjej hade underbar trav som va lite svår att hänga med i början innan jag kom in i ridningen. Däremot är de väldigt lika Cassador och Cheerica då man måste ha koll på den elastiska kroppen, inte bara att rida rakt på. Vi galopperade inte så mycket då hon är under igångsättning men galoppen kändes mjuk och väldigt spänstig. Blev allt lite kär i henne :)

 

På lördag ska jag åka och prova en kompis 5 åring. Funkar det där kommer jag hjälpa henne då hon har lite fullt upp med sin 7 åring. Bara roligt att hjälpa till och så himla nyttigt för mig. Vet ju inte hur länge Cassador behöver för att återhämta sig men jag kommer ge han den tid han behöver. Tävlingarna finns kvar, men jag får se det så här istället. Det är ju alldeles för kallt för att rida i kavaj nu ;-)

 

Hojta till om ni bor i eller utanför Halmstad och behöver hjälp med er häst! Jag vill bara rida nu!! 

 

 

 

 

 

Idag var det dags för Veterinär Katja att komma ut och kolla igenom Cassador. Det var nästan exakt ett år sedan hon kollade honom sist. Då visade han inget på volten, en ynka liten markering på höger fram när vi böjde men absolut inget märkbart för att behandla. Även kroppen gick hon igenom med händerna, lite tanig det visste vi ju och jag fick lite övningar som jag skulle jobba på honom med. Tänderna var ok, hade dock lyckats slipa ner och fått lite vågade tänder. 

 

Idag visade Cassador inget på frambenen på volten men bak så flyttade han sig lite utåt i vänster varv. Berodde förmodligen på att han va sne i bäckenet. Det fixade hon till som ni kan se på filmen nedan. Vi gjorde även denna gång böjprov, tänkte att det är lika bra när hon ändå är där men inget hon föreslår utan det får man välja själv. Vi började med att böja bak och där visade han ingenting. Höger fram visade han pyttelite första stegen men sedan ingenting. Sist tog vi vänster och jag kunde själv se hur Cassador haltade ganska mycket de första stegen. Just i detta ögonblick känner jag mig inte förtvivlad men tankarna snurrar alltid och frågan dyker upp. Hur länge har han gått med detta?! 

 

Vi gick vidare med behandlingen och väl inne i stallet så gick hon igenom Cassador från topp till tå. Hon berömde mig flera gånger att det verkligen är stor skillnad på honom från förra året. Tyckte han såg riktigt fin ut. Fick endast en övning denna gång att jobba med och det är för att stärka bäckenet och även trycka upp musklerna. Kan visa med film när jag har med mig en kameraman till stallet. 

Munnen såg fin ut, det var bara lite o raspa samt att han hade två små hål i sidorna som berodde på ett bett som inte funkat. Svårt att säg vilket men jag hoppas ju inte att det är det nya. Hon ska ialf kolla munnen igen nästa gång hon kommer.

 

Så Cassador ska gå på metacam i 10 dagar och om 15 dagar kommer Katja tillbaka och då kollar vi om det blivit bättre eller har försvunnit. Har det inte blivit bättre så kommer vi att behandla båda framkotorna, då det är lika bra att behandla båda. Jag har haft Cassador i 4 år nu och är aldrig sprutad eller behandlad under min tid. Han har endast gått på metacam en gång tidigare så jag känner ju inte direkt att det är kört eller hopplöst. Hellre att han får vila lite extra nu och att man har fyra friska ben att tävla med sen än att han kanske går och blå tokhalt mitt i tävlingssäsong. Däremot så är jag beodrad att rida honom lätt, han får däremot inte anstränga sig så jag kommer bara jogga i alla gångarter och skritta mycket.

 

Känslan just nu är att jag bara är glad att man kan hitta något sådant som han verkligen inte har berättat eller visat mig. Ni har ju själva sett filmerna från när vi tränar och hoppar. Han känns finare än någonsin och sitter det nu något litet som Katja kan få bukt med så undrar jag hur känslan kommer att vara när han är frisk på alla fyra ben?! <3 Tänk vad mycket man kan förhindra om man bara är noga hela tiden, jag lär mig hela tiden och suger åt mig information från alla håll. För tre år sedan visste jag inte att detta var viktigt men nu kommer jag aldrig äga en häst där den inte får regelbunden genomgång och behandlingar från equieterapeut. Så mycket som de ger oss är detta det minsta vi kan ge tillbaka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med allt som händer runtomkring mig just nu så är jag extra taggad på att blogga. Känner att jag fått in ett bra flow igen men jag skulle vilja ha lite mer åsikter från ert håll. Vad vill ni läsa om på bloggen detta år?? Något ni saknar i bloggen eller som ni vill ha mer utav?? :) Kom med vad som, jag är öppen för nästan allt!! Alltid roligt att få feedback från er så jag vet vad jag kan ge er för godis. 

 

 

 

 

Det finns ju en hel del bett som man kanske vill ha funktionen på men själva bettet i säg är lite trubbigt och skarpt. Då kan jag varmt rekommendera att ni lindar med latex. Jag har gjort det på ett scorrierbett och det blev mycket bättre då bettet annars är räfflat. Ni kan även använda latex för att skydda era bett från bitmärken så de inte går sönder. Jag köpte ett poponcini i förra veckan och direkt innan användning så lindade jag bettet då Cassador är grym på att göra bitmärken. Man kan även linda ett vanligt bett för att se hur hästen är i munnen om de ex skaver sönder latexet på ena sidan så kanske det är dags för tandläkaren att kika lite på gaddarna. Jag köper min latex på hööks, inte så dyr. När ni klipper av en remsa så ska ni dra isär biten så den blir tunnare innan ni lindar runt det. Annars blir bettet jättetjockt i munnen. 

 

 

 

Ja jag om någon har stenkoll på vädret, chefen på jobbet frågar alltid mig vad det blir för väder kommande dagarna. Jag tycker det är viktigt i min planering med både träning, uteritter och mig själv. Det kom ju massa snö i lördags och jag visste redan då att den fina dagen skulle inte hålla i sig och jag bestämde mig för att rida ut en lång och mysig runda i skogen. Vem hade rätt om det när man kollar ut genom fönstret i Halmstad idag?! Även i söndags var det ju nästan borta. I fredags kom hovslagaren och då visste jag att det skulle bli snöoväder på lördagen så då åkte snösulorna på. Även om snön inte varar så tycker jag det är viktigt att ha sulor så det kan förhindra styltor och risken för skador. Ser det som en billig försäkring. Men jag försöker även hålla på sulorna så långt det går då hovarna mår bäst utan. Så jag lyckades pricka in rätt tajming även där ;) Rider ju gärna inte ut när det regnar och är trist väder men jag gör det ändå... ;)

 

 

 

 

Då var det tisdag och dags för trim i ridhuset igen. Igår fick Cassador vila då jag ridit honom 7 dagar i sträck, tyckte allt han var värd det. Vi byggde fram samma övning i mitten som vi hade i lördags. Jag ville repetera det för att jag ville göra det bättre ifrån mig men även nyttigt för Cassador att göra det så kort inpå. Vi hade även två sockerbitshinder på vardera sida som vi kunde komma på innan och efter övningen i mitten. Trots att Cassador vilade igår kändes han väldigt lugn och fokuserad. Däremot så bestämde hans sig för att bli rädd för ett spöke i ett helt tomt hörn, varje gång vi red förbi det så skygga han till. Till och med jag blev rädd då jag faktiskt började tro på riktigt att det stod ett spöke där ;) Sista gången jag kom ser ni på filmen och det kändes riktigt riktigt bra, han svarade på allt utan att det blir en kamp för någon av oss.

 

I morgon kommer veterinären ut och gör en genomgång av Cassador. Gjorde även detta förra året och känner att det är guld värt. Många av våra hästar kan faktiskt gå och ha ont utan att vi märker eller känner av det i ridningen. Min veterinär går igenom varenda kota och ben på hela kroppen, vi gör böjprov, longerar på volt samt kollar tänderna. Det känns skönt att göra detta för går Cassador igenom allt detta utan problem så vet jag att det är grönt för att tuta och hoppa. Gör han inte det finns det tid för att hinna läka och återhämta sig innan alla tävlingar börjar dra igång. Surt är det ju att hitta något till sommaren som man hade kunnat åtgärda mycket tidigare och då försvinner hela sommaren kanske?! Sen kan självklart skador dyka upp närsom men jag tror att om man kolla upp både kropp och tänder regelbundet så slipper man det. Jag lyckades ju missa en vargtand på Cassador som inte syntes, det fick jag smaka på och det gör jag aldrig om.

 

 

 

 

 

Här är klippet på hela övningen vi körde idag :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Två veckors vila, sen en vecka lösgalopp och longering och en vecka jogging och lite trim, avslutas med årets första riktiga hoppträning. Nu ska man bara göra det svåra, skriva ner känslan och förklara med ord.

 

En vän i stallet, Maja heter hon, och jag brukar träna med och för henne när jag inte tränar för Pernilla. Hon hade varit nere hos Jacom Hellström och tränat så vi använde oss utav hans övningar. Den bestod av tre delar, i mitten la vi flera bommar där första och andra avståndet började på 7 meter och sedan minskade man varje med 0,5 meter. På ena långsidan byggde vi fram 2 sockerbitshinder och en oxer med 14,5 meter mellan varje. Där varierade vi med att komma 3-3, 3-4 och 4-3. På andra sidan byggde vi kryssoxer och två räcken med 7m mellan. Mellan oxer-räcke och räcke-räcke ska det ligga en bom i mitten.

 

Idag red vi in med ett helt nytt bett, som ni säkert sett så har jag jagat ett poponcini jag kunnat låna men så fick en kompis nys om ett bett till ett bra pris och i rätt storlek. Jag köpte det direkt och hoppades att min magkänsla skulle stämma. Jag har länge sett hästar som smaskar på sina bett, som har fullt med skum i munnen och som känner sig bekväm. Jag har haft väldiga problem med Cassadors mun.. men idag, wow säger jag bara. Först ska jag medge att jag var skeptisk. När Cassador fick in bettet i munnen så tog han inte emot det med smask och glädje direkt.. haha. När jag hoppade upp i sadeln sen och började passet som jag alltid gör, ja ni kanske har läst förra inlägget och har en liten inblick. Det kändes ialf helt annorlunda, han kändes lite stum i munnen men ändå mjuk. Allt eftersom passet gick så smaskade han mer och mer. När vi började med små trimövningar så kunde jag lätt få upp honom på bakbenen och jobba honom stadig utan att han ville släppa och spotta ut bettet. När vi sedan gick på hoppövningarna så blev känslan ännu bättre. 

 

Jag fattar galopp men istället för att Cassador försöker att åma sig ur något så är han lugn och fokuserad. Han frustar och jobbar avslappnat med kroppen. När jag vänder upp mot ett hinder så suger han tag i bettet och kommer mitt på hinderna. Jag koncentrerar mig hela tiden på att ge han de bästa förutsättningarna. Jag har tabbat mig allt för många gånger, men inte mer nu. Jag är envis men har lärt mig att jobba och förvandla det till lugn positivitet. Det känner Cassador nu och han är som en filbunke med krut i, ja helt magiskt är det. Jag kan styra mot nästan allt, även om jag tvivlar på mig själv så tvivlar inte Cassador på oss. Han ger allt igen, precis som han gjorde för några år sedan men nu är jag mer ruttinerad och med i svängarna. Det spritter i kroppen när vi tar oss igenom övning efter övning, hinder efter hinder. Vi är ett och fy fasiken rent ut sagt vilken härlig känsla det är... idag mina vänner, svävade jag på rosa fluffiga moln med ett stort fett leende. Även om jag skrivit det innan så växer vi och utvecklas och det gör även våra rosa fluffiga moln. weiiiiiii om jag är taggad på mer träning och sen tävling!!!

 

 

Tåget har lämnat stationen, innan den når sin slutdestination så kommer den att göra flera stopp.

Den kommer fyllas med hopp, förväntningar och massa nya minnen. 

Låt oss nu tuffa iväg och göra detta år till ett sjujäkla roligt och positivt år,

tillsammans mina vänner <3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag jag trimmar i ridhuset så börjar jag och avslutar alltid med att rida på ett sätt som jag tycker funkar kanon med Cassador. Då han har varit en väldigt spänd och stressad häst jobbar jag honom väldigt länge med att få honom mjuk och låg i formen i alla gångarter. I traven ber jag han söka sig neråt men inte med en sågande hand utan en stadig hand där jag särar lite på händerna samt lättar allt eftersom han söker sig neråt. Även i galoppen jobbar jag honom i fältsits i början och väldigt låg i formen. När jag värmer upp och joggar av så strävar jag efter att få fram härliga frustningar, då är mission complete för mig. Cassador frustar inte när han är spänd, stressad eller ur fas. Han gör det enbart när han är avslappnad och nöjd, det är en fröjd i mina öron då vi har gått igenom en alldeles för lång period utan en enda frustning. 

 

Mitten av passet varierar beroende på vad jag har valt att jobba med för uppgift men jag jobbar inte honom i för låg form utan nu vill jag få upp huvudet och fokusen på vad vi ska göra, samt att jobba in bakbenen så han blir stabil och rak. Finns ingen häst som kan tävla med huvudet mellan knäna på marken. Under hela passet är jag väldigt noga med att variera ridvägarna och förflytta honom minst en meter innanför spåret. Jag tror att ni är många som jobbar ofta på spåret och gör det lätt för er utan att ni egentligen tänker på det. Jobba er häst minst en meter innanför spåret, mycket snett igenom och variera volterna varje dag ni trimmar. 

 

När Cassador är lite pigg och drar iväg lite så jobbar jag honom mycket framåt tills han slappnar av och jag kan jobba upp han lite mer tillbaka och upp på bakbenen. Jobbar jag en stressig häst och en som gärna ligger på lite för mycket tillbaka så blir den ofta studsig.

 

Cassador och jag är ett levande bevis på att när allt gick åt helvete så fanns det enbart en utväg och det var att börja om och göra rätt. Jag tänker fortfarande på det när jag galopperar i höger varv, förr kunde vi inte ens det. Han var spänd, drog iväg och jag kunde absolut inte ställa honom inåt. Mycket som inte funkade helt enkelt.

 

Jag säger inte att ni ska göra som jag gör men förr red jag bara utan att tänka mig för, varför gör jag detta och om jag rider så vad är det bra för? Det är väldigt viktigt för mig idag att jag faktiskt förstår vad jag gör och sedan hur jag ska göra det. Det blir även ett resultat i slutändan där jag strävar mot att få en nöjd och starkare häst. Jag vill utveckla mig hela tiden och det vill jag även att Cassador ska få göra. Våga fråga er tränare om rätt och fel och hur ni tänker, ingen fråga är för dum.

 

 

Uppvärmning:

Bredda händerna och släpp efter i handen när hästen söker sig neråt men tyglarna ska inte glappa.

 

Mitten av ridpasset:

Arbetstrav där jag fokuserar på att ge Cassador ett bra stöd i handen samt att han suger på bettet. Han ska inte gå för högt med huvudet men inte för lågt. Han ska ha god sikt framför sig och jobba ofta innaför spåret.

 

 

 Foto: Lexi Mudifaj

 

 

 

Brrr.. inte lite kallt ute men som tur är blåste det inte idag. Så jag gav mig ut barbacka, vill ha Cassadors rumpvärme ;) Han fick två filtar och jag fick en egen runt mina ben. Skrittade ut en lång runda och klättrade en massa. På vägen hem så tog jag lite galopp på en raksträcka och visst var han lite spänd och tittig i början men i slutet slappnade han av och galopperade riktigt fint och avslappnat. Mycket lättare att galoppera honom ute utan sadel, kommer lixom åt honom mer med benen och jag sitter mycket stillare. Så ja, jag kommer att ha tränngsvärk i morgon =D

 

Igår trimmade jag vanligt i ridhuset, gjort det i tre dagar för att komma igång lite, bara lösgörande och inte så mycket krav. Skrittat ut lite med innan passen. Underlaget har varit lite hårt i ridhuset så inte kunnat hoppa något. Ställde fram ett lågt sockerbitshinder igår bara för att kunna skutta lite. Idag har de däremot lagt salt på underlaget så jag hoppas att det och även lite mildare väder i helgen gör susen så man kan hoppa lite på söndag. Åh vad jag längtar till tävlingssäsongen nu!! Äntligen anmält mig till årets första tävling i Laholm, kommer starta med 110cm och 115cm den 13 Februari. Någon mer som ska dit?? =D

 

 

 

 

 

Igår byggde jag fram lite upphöjda travbommar och en liten studs på en stor volt. Började med att longera Cassador i trav och sedan gick jag bort och körde några rundor över travbommarna. I början gick jag över med honom då han tycker travbommar är så läskigt, inte sockerbitshinderna, no no. När travövningen satt fint gick jag bort och longerade han i enbart galoppen några varv innan han fick smaka på studsen själv. När det kändes som han hade koll så la jag ihop båda övningarna. Började med att komma på travbommarna, som jag även höjde lite, sen bad jag Cassador fatta galopp mitt emellan övningarna och kom sedan på studsen. Visst va han duktig?? Tycker detta är super att göra om man vill att hästen ska jobba lite mer än bara på en vanlig volt. Hästarna får även lära sig att tänka själv och det märktes att Cassador blev bättre på att använda sitt huvud ju mer vi tränade. Nästa gång tänkte jag prova några varv men då måste han först lära sig att bryta av till trav i tid så han kan komma lugnt in på travbommarna. Man skulle även kunna tömköra och kunna ha lite broms i handen men då är det ju nästan omöjligt att filma ;-)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har vi varit ute och gått en lång runda i raskt takt. Var även inne i skogen och klättrade lite. Ville kika hur det såg ut efter stormen då jag inte vill rida in där själv om det skulle vara något. Men det såg fint ut och vi kan ge oss ut och klättra i nästa vecka. Låg dock några stockar i vägen som vi hoppade över i skritt och jösses vilka hopp han gjorde. Jag som bara hade tagit med mig grimskaft, men så fort han landade så stod han still. Vilken supersnäll häst jag har <3 I morgon blir sista longeringsdag och på måndag ska jag börja rida igen, weeiii, som jag har längtat!!

 

 

 

 

 

 

 

Tack för det förra året, välkommen det nya! Jag tänker inte hoppas på något stort eller önska att något slår in. Jag tänker istället göra mitt allra bästa i allt jag ger mig in i och alla stigar som mina fötter leder mig in på. 2016 kommer att bli ett år fullt av överraskningar, hoppas jag! Ingen vet exakt vad som kommer hända, det gör det extra spännande ;) Det blir vad man gör det till och ja, tror det eller ej, men allt händer av en anledning. Yahoo, kom igen nu det nya året, vi ska göra allt vi kan och lite till. Inget blir gjort när man ligger på soffan och säger att man inte orkar, bara på söndagar. 

 

Min kväll började inte bara med ett vanligt leende utan med ett extra stort och en härlig känsla. Jag vet att jag inte varit så aktiv på bloggen men jag jobbar på det. Däremot gick jag in för att kolla läget och då får man läsa denna fantastiska och urgulliga kommentar från en anonym följare. <3

 

 

 

Tusen tack för dina ärliga och varma ord och gott nytt år till dig med <3 Jag har aldrig velat driva en blogg byggd på falskhet och lögner. Jag delar med mig lika mycket av det som går dåligt som när det går bra. Jag håller mig till verkligheten och jag tror det håller i längden. Även om många gillar när man provocerar och lever i en fantasivärld, tyvärr är det inte the real life. Många som har levt under den bubblan har avslöjat sig själva med hur mycket jobb de lägger ner på redigerade bilder m.m. De stod inte ut med lögnerna och bilden av något som inte var verklig. Det finns kända hästbloggare som enbart berättar och visar när de gjort bra resultat men väljer att dölja det som gick mindre bra. Det är ingen trovärdig och ärlig blogg. Livet är inte en dans på rosor med blågula rosetter efter varje tävling, okey det finns vissa undantag :) Som jag känner nu så tror jag min blogg har stått mest för den jobbiga biten när det gått dåligt för mig. Jag kan ju inte sluta skriva om det och prata om det som om det inte vore så. Jag kan bara hela tiden blicka framåt och göra det bättre och bättre. Även om vi faller, riktigt hårt, så kan vi lära oss utav det. Ta hjälp av rätt människor och resa oss igen, kanske lite starkare än när vi föll. För sanningen kommer alltid ikapp, tro mig, jag vet <3 

 

 

Why do we fall?

So we can learn to pick ourselves up again!

- Batman