Sanningen om Corvette
Från Anonym..
"Men framför allt var det väl att Corvette var så galen. Och nu sista gången fick Caroline en spark i huvudet av henne, så fick hon väl bara nog och lämnar tillbaka henne."
Fick kommentaren som ni kan så här uppe, därav så väljer jag att skriva detta inlägg. Jag köpte Corvette när hon var liten, pytteliten, jag har ridit in henne och utbildat henne helt själv. Hon har aldrig någonsin varit och kommer aldrig att bli, en lugn skogsmullehäst. Hon har alltid humör, men har gjort det på sitt söta vis, men aldrig velat vara elak. Det finns otroligt många ston där ute som mer eller mindre vill äta upp oss människor (full förståelse ibland), och jag tror vi alla har stött på ett sådant sto någon gång. Corvette däremot, har jag aldrig fått de intrycket av. Hon har en riktig motor, lik sin far Camaro, och jag tror vi är många vid detta lag som vet om att Camaro ger skarpa avkommor efter sig, (något jag absolut inte visste när jag köpte henne). Jag har fått kämpa dag ut och dag in, liten häst men såå mycket personlighet och VILJA för en hel flock. Jag har egentligen aldrig gett upp, för ett år sedan valde jag att låna ut henne på grund av att jag hade så mycket mer problem med Cassador. Corvette va rena lammet om man ser tillbaka och jämför. Däremot så kräver hon otroligt mycket tid, jag kunde inte ge henne det, även ekonomiskt. Jag gick förbi hagen flera gånger och sa, nej du får vila idag igen, ångest. Det var då jag valde att låna ut henne, för att någon annan skulle kunna ge henne kärlek och tid för träning.
Jag har ridit och utbildat Corvette från 2,5 till 6 års ålder (innan dess från marken) , hon fyller 7 i år. Hon har aldrig någonsin gjort varken mig eller någon annan illa med flit. Jag har litat på henne, till 110% och även slängt upp brorsbarnen. Noah, som då va 7 år när Corvette var 5 år, skrittade runt barbacka med spö i handen bland lite andra hästar. När hon stannade så använde han spöt vid skänkeln lite lätt då fötterna inte nådde ner. Hon rörde sig inte mer än vad hon behövde och verkligen världens lugnaste och coolaste häst vid sådana tillfällen.
Jag har sagt till Caroline att hon väljer själv vad hon skriver på sin blogg om Corvette, jag har aldrig hindrat eller bett henne skriva något annorlunda eller ta bort ord. Så vad hon väljer att skriva får ni läsa just där, på Carolinebagfeldt.se.
När Corvette kommer tillbaka, väldigt snart, så kommer jag först:
- Pyssla med henne, så som vi brukade göra och stämma av läget.
- Sen kommer hon att börja jobbas från marken, med hjälp av min tränare, innan vi sitter upp. Därifrån så avgör vi varje steg, Corvette kommer introduceras med ny ridning. Ser verkligen fram emot detta och jag kommer dela med mig av allt här på bloggen.
Vill även tacka alla ni som skickat mail och även kommenterat här på bloggen att ni är intresserad i Corvette. Jag kommer att låna ut henne på foder, men först vill jag har henne för mig själv en stund, sen kommer jag att välja ut en lämplig ryttare <3
Fina Caroline, jag tar inte åt mig, vill bara förtydliga då folk ibland inte förstår <3 Du har kämpat tappert min vän och jag ångrar inte en dag att hon fick åka till dig, synd bara att hon ska vara så skarp och tyvärr funkar det helt enkelt inte alla gånger<3
"Kan ju tillägga lite här då, inte för jag vet om folk läser kommentarerna men gör ett försök. Det är inte för att hon är galen som jag valt att lämna tillbaka henne, utan det finns mer än så, vilket man också kan läsa på min blogg. Tycker det är tråkigt att vissa ska missuppfatta så mycket. Jag försöker ändå vrida och vända på allt så att det ska kunna läsas rätt.. men tydligen inte.
Corvette är precis som du (Erica) skriver här över en otroligt snäll och välmenande häst. Det som hände, det hände och hade kunnat hända vilken häst som helst. Det var bara då jag kände att jag inte visste om jag skulle ha orken att ge den tid hon behöver. Precis som du gjorde en gång. Hon måste få 100% för att kunna ge 100% och jag visste inte längre om jag kunde ge henne det.
Sedan står ju resten av anledningarna på min blogg. Åh, tycker det är så tråkigt att folk ska gå på dig nu, ville verkligen inte att det skulle bli såhär.. Kram"
Corvette är precis som du (Erica) skriver här över en otroligt snäll och välmenande häst. Det som hände, det hände och hade kunnat hända vilken häst som helst. Det var bara då jag kände att jag inte visste om jag skulle ha orken att ge den tid hon behöver. Precis som du gjorde en gång. Hon måste få 100% för att kunna ge 100% och jag visste inte längre om jag kunde ge henne det.
Sedan står ju resten av anledningarna på min blogg. Åh, tycker det är så tråkigt att folk ska gå på dig nu, ville verkligen inte att det skulle bli såhär.. Kram"
Megabildbomb <3
En dag mitt i veckan
Idag va jag i stallet och släppte ut hästarna tidigt, skrittade ut en lagom runda med Cassador och Lucy, (hunden jag passar). Sedan blev det lagom mycket trim på banan och avslutade med några skutt och woow, han är så sjukt fin nu!! Vet ni, Cassador bröt av till trav från galoppen tre gånger, vilket aldrig händer. Enbart för att jag slutar att rida, lycka, haha. Ni kanske tycker det låter knäppt men för mig är det STORT!! Från att man har en häst som bara drar, sticker, spänner sig till att vara lugn mer eller mindre varje dag. Sakta av till trav fanns inte i hans värld innan, då åkte jag häst, NU rider jag ordentligt!!!
Blev ingen ridning på Sas idag, valde att lägga lite viktig tid på annat..... ;) en läsare har hittills lyckats gissa rätt mellan mina rader, hihi. Men i morgon blir det skog och trimning för Cassador och jogging för Sas. Massa hästmys <3
Cassador älskar när hunden följer med ut i skogen, han blir så mycket lugnare med sällskap. Vi båda längtar till nya stallet nu <3
Häst nr 3 i Februari
Hej alla, här nedan kommer lite info om lilla Sas som Cristina skickat. Jag ska ha hand om henne i en månad när hennes ryttare är ute och roar sig utomlands, men det är hon absolut värld. Vi andra som ska stanna hemma, fyrbent som tvåbent, måste trimmas. Cristina har gjort ett veckorschema till oss då hon är under igångsättning så ni kommer att få följa hur det går. Det kommer bli motionsträning, bommar och sista veckan lite hinder. Ser verkligen fram emot att rida denna häst, jag har ridit henne i två dagar nu och det är en mycket underbar individ. Snäll, mjuk och har en underbar elastisk galopp, (det där med humör har jag inte upptäckt än;).
Sabinilla (kallas Sas) f 08 e sandakan ue Camaro M. Ett känsligt sto med lite humör men ett enormt hjärta! Tre trevliga gångarter och mjuk i sin språngkurva. Hon är tävlad i hoppning fram tills Cristina köpte henne, nu är tanken att hon ska skolas om till fälttävlanshäst..det verkar passa henne bra då hon gillar att galoppera. Hon är en smart häst, när hon förstår uppgiften ger hon allt för sin ryttare! Hon gick Falsterbo och breeders som 5åring med goda resultat, Cristina och Sas hann bara komma ut på en 100~110 under maj månad. Hon tränade terräng två gånger och sedan tävlade i debutant klass och fick superfina poäng i dressyren (69%) och kom runt hela den läskiga banan. I juni blev hon halt och vi fick ta bort en lös benbit vi upptäckte under besiktningen. Efter lång o tråkig konvalescens så började de smått sätta igång henne, men det var något som inte var 100 lite fram o tillbaka och i oktober 2014 konstaterade de en korsbandskada. Det är svårt att säga hur den kan ha uppstått, tråkig timing framförallt.. 9 veckor senare var hon friskförklarad och dags att sätta igång igen!! Under tiden har hon gått på vattenband en gång i veckan för att underhålla musklerna lite.. hon rör sig dessutom mycket i lösdriften.. en speciell individ som är lite av en enmanshäst, Cristina säger "Jag blir alldeles lycklig av att rida henne! Mjuk, lätt, reglerbar, modig.. en guld häst!!"
Här nedan ser ni bilder på Sas och Cristina :)
Fina ord <3
Idag damp det ner ett mycket varmt och fint meddelande från en tjej som heter Maria. Henne träffade jag på Falsterbo förra året, jag berättade lite om min sits med Cassador och hur jag kommer att försöka kämpa mig tillbaka, även om jag under den tiden låg som djupast på botten. Tack fina du Maria för dessa ord, det gör mig varm och väldigt glad <3
"Hej! Måste bara säga hur kul det är att se vilken utveckling du och cassador gjort sen jag träffade dig i somras! minns hur du försökte klura ut en "lösning" och att sen få se er utvecklas som ni gjort i höst/vinter har verkligen varit kul och motiverande! Bra jobbat! Blir kul att följa hur det går för er på tävlingarna i vår."
Kan aldrig få nog av denna häst <3
(två senaste träningarna)
Mitt stora <3 kommer hem
Nu kan jag berätta, Corvette kommer snart hem till mig igen och ska stå på nya stället. Jag kommer att mysa, pussa och rida henne, tills jag har hittat en lämplig fodervärd. Jag kommer inte lägga ut annons utan gå genom kontakter för att hitta en ny ryttare. Men det tar vi då, nu ser jag fram emot att få hem min lilla skatt, min alldeles egna Corvskrutt. Ni kommer att få följa vår träning här hemma, jag kommer införa den ridningen som jag har använt på Cassador, med hjälp av Pernilla. Trots omständigheterna så tror jag detta kommer bli bra, gillar inte att se hinder i det som dyker upp utan istället möjligheter. <3
Ni kommer gilla Februari ;)
Även om det inte alltid blir som man planerat så tror jag på meningen, ibland blir det lite mörkt i tunneln, men jag trycks inte ner av det. Jag gör mitt bästa för att hitta ljusgluggarna och blicka framåt. En sak är säker, det kommer bli väldigt mycket häst(ar) här på bloggen nästa månad och jag kommer att berätta allt för er..... <3
...
En perfekt söndag!
En sista dag på veckan, ett avslut på jobb, kanske fest och för många en hektisk vecka. Vad är då bättre än att åka hem till mor och far, ta sig ut i skog där snön ligger tjock på marken, solen skiner och kylan nyper en i kinderna. Ja detta gjorde jag och det kunde verkligen inte bli bättre, otroligt mysigt och vi avslutade vår runda med korvgrillning. Vi hade två väldigt glada hundar som gillade att springa av sig och var även väldigt glada över grillningen och all korv de fick. Har ni haft en mysig söndag?? Berätta gärna =)
(haha, mamma ligger i snön och gör en snöängel och pappa ska fota)
Mina vänner :)
Hej alla hästiga vänner!! Jag behöver er hjälp!!
Min kompis har letat häst länge nu och har provat några stycken, de hästar hon har fallit för har antingen inte gått igenom besiktningen eller slängt av henne, (flera gånger och droppen var nu senast när hon fick åka till sjukhuset.) Hennes självförtroende på hästryggen börjar sina och hoppet att få hitta sin fyrbenta vän är långt bort.
Hästen vi letar efter får ligga i en prisklass runt 50-60.000. Den måste vara snäll och trygg på ryggen, inhoppad och då även bjuda själv på hinder (tycka det är roligt att hoppa). Den får inte vara för ung men inte för gammal heller, kanske runt 8-12 (yngre funkar om den uppfyller kraven). Gärna tävlad något men inte ett måste. Det får gärna vara en lite mindre häst, strax över 160 och några cm till funkar utmärkt. Hästen kommer användas till hobbyridning/tävling, max 110.
Hör av er till mig om ni har eller vet någon som har en fyrbent väl som vill till nytt och kärleksfullt hem.
Går även bra att skicka mail till [email protected]
#nermedhälen
Fick tips av en vän, då jag har problem med mina flygande fötter i språng. Ps of Sweden ligger bakom dessa tyngder som ska hjälpa en att trycka ner hälen. Någon som har testat dem eller vet någon annan som provat??
Jag är inte ensam ialf... ;-)
Det värmer i mitt hjärta <3
Underbara och fina du, Philippa, <3 Tack för dessa ord.
http://icusen.blogg.se - Jag älskar denna blogg, drivs av en otroligt duktig ryttarinna som kommer komma långt om hon bara vill. Älskar hennes sett att ta hand om sin häst, och settet hon rider på, galet bra är hon. Även hon är förebild som jag är glad att ha.
Mycket jag vill berätta..
Det är så mycket jag vill dela med mig just nu, nya stallet, mitt liv, hästarna, framtiden m.m. Men var sak har sin tid och jag har just nu valt att lägga lite mer tid på detta och lämnat er utanför, men lovar att berätta. Just nu svävar jag på rosa moln, Cassador har aldrig varit så fin som han är nu och JAG har aldrig ridit så bra. Jag ler, hela jag ler, från topp till tå.
Idag var det hoppträning på schemat och om exakt en vecka så är det premiär för första tävlingen, weii, jag är så taggad på detta. Behöver jag tala om för er att det finns en fyrbent som kommer vara minst lika om inte dubbelt så mycket ^^. Han om någon vet hur man TAGGAR till, den dagen jag måste väcka han på tävling, då har någon drogat honom. Det har ju verkligen båda sin fördel och nackdel, men jag har inte lärt mig att ta tillvara på den på rätt sätt. NU jäkla ska jag göra det, jag ska rida och vi ska fajtas med en harmonisk ridning. Jag kan bara inte med ryttare som rider utan känsla, flänger hit och dit och hästen är stressad. Ja då kan ni förstå hur dåligt jag mått när jag sett mig själv på film. Jag kommer däremot aldrig att radera mina klipp, både ni och jag kan se dem när som. Jag döljer inget, det är mitt förflutna och en fas jag har tagit mig igenom. Nu blickar vi mot framtiden, ser verkligen fram emot vad den har att erbjuda.
Jag har nu tappat räkningen på hur många gånger jag tränat för Pernilla, många och helt underbara pass. Känner inte ni att ni har hopptränat någon gång och det gått dåligt?? Inte en enda gång har det gått dåligt, ja menar. Vi blir ju inte proffs och stjärnor på en dag, man måste lära sig att ta en sak i taget och inte vara så girig. Jag har alltid fått lära mig att ta vara på det lilla i livet, det har jag tagit med mig på träningen. För varje träning så har vi utvecklats, det har aldrig gått dåligt, för skulle man hamna i den situationen så guidar Pernilla mig igenom det och vi avslutar ALLA pass positivt.
När jag började träna för Pernilla så var Cassador spänd, kunde absolut inte rida utan graman utan att han blev ännu värre och hoppade flackt. Ni kan se hur hans bakben skjuter ifrån mer, är spända och vinglig i kroppen. Jag som ryttare, rider ju fruktansvärt. Vinglar och har noll balans i vare sig kropp, ben eller händer. Ni kan se stor skillnad på mig och Cassador från bara oktober till nu i januari, alltså, detta är lycka för mig och väger större än guld. För det jag och Cassador bygger upp och kämpar mot nu, det kan INTE köpas för något guld i världen. Nu är det bara han och jag, och vi ska ta med oss träning till tävling. Kan inte Pernilla komma och coacha oss kommer jag att ha henne i mitt huvud, vi kommer att klara det. För vet ni vad, vi gör detta tillsammans och tillsammans är man starka <3
Oktober 2014, vingligt och ingen rytm. (med graman)
Januari 2015, stabilt och samma tempo hela tiden. (utan graman)
Vad säger ni mina fina vänner? =)
Hagskydd
Är det någon som har erfarenhet av bra hagskydd?? Helst skydd som kan vara på länge, finns vissa som hästen får ha på sig max 12 timmar. Kom med era tips eller om ni har sett något som verkar bra?!
Corvette idag <3
Ok på röntgen <3 Men ska kollas igenom på ultraljud på måndag. Någonting finns nog där men tycker det känns skönt att plåtarna ser bra ut. Nu får vi fortsätta att hålla tummarna till måndag <3
Hatar klockan!!
Går och lägger mig strax innan 01.00 (jobbar till 24.00), ställer klockan runt 08.00 varje dag, beror på vad som ska göras. Idag somnar jag om, väldigt trött och vaknar 11.00. Paniiik!! Hovslagaren kommer 11.30 och innan det hade jag tänkt rida och fixa allt. Väl i stallet strax innan halv skriver hovis att hon kommer vid 12, huh. Jag hinner rida, in med Cassador, på med fleece, skydd, träns och hjälm på mig. Hinner inte med någon annan utrustning. In på banan, skritta lite, böja och ställa och när han kändes varm så blev det galopp. Oh my, SÅ UNDERBAR!!! Hann inte med mycket trim, behövdes inte heller, sen skritta av på vägen och då kom hovis. In med Cassador, nya skor fram med snösulor, hinna fixa allt i stallet och sedan hem och hinna göra en del här med innan jobbet. Har jag sagt att jag är hundvakt med?! Ja hon följer mig i hälarna överallt, skönt att hon lyssnar på mig bättre för varje dag.
Den här hästen va otroligt fin idag, barbackatrim och han bara går i galoppen. Frustar och är avslappnad i båda varven <3 gaaah jag är uppe och svävar på rosa moln. Dock med en liten klump i magen då Corvette ska in på kliniken idag, men jag försöker att inte tänka på det. Jag kan inte mer än att hålla tummar och tår stenhårt, min finaste och allra första egna trollunge <3
Så himla fin <3
Den här hästen är något extra, inte bara till utseendet utan även på insidan. Han har attityd men skulle inte röra en fluga på ett barn eller en hund. Om någon bangar och slänger i dörrar kan andra hästar blir rädda. Han känner sig trygg och lugn när jag står bredvid. Jag har aldrig någonsin daltat med mina hästar. Det är stora djur på flera 100 kg som man ska ha respekt för men de måste även visa respekt tillbaka. För mig finns det inga kanske gå förbi, kanske gå på transporten, för kanske kan bli farligt. Däremot så lurar en räv bakom alla hästar och man måste vara på sin vakt för allt kan hända, även den snällaste hästen. Precis som vi människor, man slutas aldrig bli förvånad av personer som man trodde det bästa av. Kanske lite mindre käftsmäll än vad en häst kan ge :)
Cassador skrittades ut idag, rädd för alla gamla vanliga stenar och spöken, men han går förbi utan att be att få vända om. För det vill han helst, så rädd är han i början. Pigg och het häst ser mer spöken än en avslappnad och lite tröttare häst, därmed så försvinner spökena en stund när man ridit ett tag, men återvänder till nästa gång man väljer att rida där ;) För övrigt så va han fin i skritten, travade lite i slutet och han drog inte alls iväg.
Vet att jag ligger efter lite i bloggningen med 2014 återblick m.m. Även nya sta llet för Cassador ska in i ett långt inlägg. Men ha lite is i magen, allt kommer <3 Viktig dag i morgon när Corvette ska in och röntgas, håll tummarna och tår att min gråavita pärla är OK. <3 <3 <3
Corvette
Kan alla har lite is i magen just nu, det är många som undrar och hör av sig. Corvette ska in på klinik på onsdag och efter det vet vi mycket mer.
I will never let go of you
You are my heart, my soul and my power, you 're my everything, my sunshine.
You can make me mad, you can make my cry and you can make me laugh.
You 're the one I would not have, you are a prince, a star and I'm just a girl.
You are a dream... my dream and I cant believe that your mine.
You are my everything and I will never let go of you.
You can't by happiness for money they say, hah, BULLSHIT!!
3 år firade vi i dagarna, 3 hela år. Jag minns dagarna som om de va igår, jag tittade igenom en massa försäljningshästar på youtube. Skulle egentligen leta efter en annan häst, tips från en bekant, men så dök du upp, jag såg dig hoppa runt på hinder som om de vore sockerbitar för dig. Du såg inte så stor ut, väldigt tunn och nätt, jag kunde inte släppa dig, kärlek vid första ögonkastet. Det var något med dig som de andra inte hade, jag kan inte sätta tummen på vad men du lyste, som en klar stjärna. Inom en vecka stod du i MIN box, min egna stjärna, så mörk och vacker på utsidan. Men inombords bodde en osäker individ, som säkert aldrig fått kärlek och respekt från någon på två ben. 3 hela år, 3 väldigt jobbiga och långa år. Ups and downs, säger dem, ja livet är verkligen en berg- och dalbana.
3 år tog det, för några andra månader eller 1 år, men för oss, 3 väldigt instabila år. Det tar tid innan man hittar varandra, men 3 år!? Man försöker hela tiden se ljuset genom tunneln, man är hård på utsidan men så svag på insidan. Det är många nätter har jag somnat med tårar som rinner ner för min kind. Osäker, hjälplös, liten, kass och alldeles alldeles ensam. Ett leende kan dölja allt, för det är egentligen jag. Jag älskar att vara glad, så om jag inte är det, vad hjälper då?? Klister och ett fejk leende funkar, på med det och sen kör vi. Men deep deep inside, vill jag sälja min dröm och gömma mig.
Vi går in på banan, jag håller andan, hoppas att det är idag det ska vända.
Min stjärna, min prins, han ger aldrig upp, även om han inte vill.
Det är hemskt, jag får ont i magen när jag ser gamla filmer på oss.
Han gör allt för mig, jag styr och han hoppar, jag gör fel och han rättar till det.
Jag visste inte, eller jag förstod inte, vi skriker på hjälp men ingen hör.
Vi mådde inte bra, vi gick ut från banan med en nolla i resultat men vi gled ifrån varandra.
Väggen är hård och smakar därefter. Dålig vana kan tyvärr bli vardag, för oss blev det så. Vi gled in i en otroligt dålig cirkel att må dåligt, kämpa utan att det kändes bra. Samma rutiner, ridning, hoppning, träning och tävling. Vi fortsatte och väggen va inte långt borta, vi kunde känna smaken av tegel. En dag, när jag gick till hagen som vanligt för att hämta Cassador. Till och från kom han, när han kände för det, men nu. Han ville inte komma, han stod i ett hörn, ett tråkigt hörn i en pytteliten sandhage. Jag, en grimma och lite motion sen borde vara mer lockande än det han valde i denna stund. Han tittade på mig och vände sedan bort blicken. Jag gick in för att hämta honom, men han vände på sig och gick. Jag försökte fånga han men han sprang iväg. Han ville inte umgås med mig, han ville inte sätta på sig grimman som sedan skulle leda han till stallet. Där vi sedan kunde göra iordning oss för lite rolig motion. Nej, han sa verkligen nej. Nu hade min stjärna slocknat, min fina prins ville inte längre. Han ville hellre stå i ett tråkigt hörn, omgiven av sand, hjälp, vad gör jag för fel?
3 långa år, vi gled ifrån varandra mer och mer. Jag försökte allt, (trodde jag) men tillslut sa det PANG! Vi gick omkull, jag hamnade under och min prins kunde släkt mitt liv. Men han gjorde allt för att inte hamna över mig, han reste sig fort och jag såg han försvinna i full galopp, jag va i chock. Jag skrek, men ingen hörde mig. Jag trodde mitt ben va av, men jag reste mig upp fort och kände att det funkade att springa på. Jag sprang, haltandes, samtidigt som jag ringde efter hjälp. Som tur var hade jag mobilen på mig, fick tag vännen som bodde där, hon sprang för att möta upp Cassador och hennes mor åkte efter mig. Jag fortsatte att springa, jag hann tänka allt hemskt i huvudet, vägen gick precis bredvid stallet där stora fordon korsar varje dag. Jag blev upphämtad och när vi började närma oss gården innan vårt stall, ser vi min vän hålla i honom lite längre bort. I sanden vi körde på kunde vi se sicksackspår där Cassador hade skrittat och hälsat på alla hästarna. Han hade stannat precis innan den stora vägen, hästarna kanske räddade hans liv. Jag va nu väldigt ledsen, men samtidigt arg och rädd. Jag va arg på honom, men det var mitt fel, inte hans. Väl hemma på gården så började Cassador gå konstigt, en korsförlamning?! Vi visste inte men det visade sig sen vara en muskelbristning. Jag tappade allt, eller det sista lilla hoppet och orken jag hade kvar. Min prins, mitt allt, min dröm, fick nu åka iväg på lösdrift för återhämtning och vila, paus från mig och verkligheten.
Det är inte längesedan, bara 23 veckor sedan olyckan inträffade och mitt wake up call. Idag står jag stadigare än någonsin på jorden, efter allt vi gått igenom. Det har gjort mig stark, men samtidigt lyhörd, försiktig och jag tar inget förgivet. Vändning var Pernilla, en duktig ryttare som följt oss här på bloggen, hon ville hjälpa oss att komma på banan igen, men på en helt annan ridning. När jag ser på honom idag, så ser jag en glad och stark häst. Han har så otroligt mycket i huvudet denna häst. Han skulle aldrig stå och sova bort en dag i hagen, finns det något roligt att göra så gör han det. Hyss och bus står högt upp på listan. När jag går till hagen idag, varje dag, så sitter gamla minnen kvar. Kommer han att springa iväg? Vill han inte komma till mig? Värst var det efter vi hade hopptränat, men nu, idag, så är det en glad häst jag finner dagen efter en hård hoppträning. Jag hinner inte ens komma fram till hagen fören han står i utgången och väntar på mig med huvudet hängandes utanför. Det räcker att jag ropar på honom så kommer han direkt, han kan lämna maten och sina grannkompisar för mig, för lilla mig!? Han njuter av att vara häst idag, han är en fantastisk individ och en jäkla fajter. Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan där jag talade om för er att han inte är så kelig, men jag får nog ta tillbaka det. Jag kelar med honom varje dag även om han inte ger lika mycket tillbaka som Corvette gör. Men jag kan inte jämföra honom med Corvette, alla visar kärlek på sitt egna vis. Även om det kan vara lite kärleksnyp ibland. Men han blir lätt svartsjuk, likt andra killar, så får man inte gosa med andra killar i stallet. När jag klippte honom idag, fy vilket tålamod han har med mig. I slutet tar jag loss grimman för att klippa ansiktet, han lägger huvudet i famnen när jag klappar honom i pannan och ger mulen massa pussar. Gråten var inte långt bort då <3 Han såg lite trött ut, jag gick bort för att hämta något i sadelkammaren. Han spände upp sig med huvudet högt och tittade efter mig, "lämna mig inte, kom tillbaka". När jag kom tillbaka sen omfamnade jag honom och han släppte kylskåpet och myste i min famn. Puss, puss, ja det blev pusskalas, jag och min alldeles egna stjärna, min fina prins.
I will never let you go, we are stronger than ever and it's time to have fun!!!
Keep fight for what you believe in, you only live once, make sure it was worth it!!
Hoppträning 17/1 2015
OPS...
Snälla ni är som inte skäller på mig =) Men jag har inte satt på datorn på en vecka. Haft otroligt mycket i huvudet och fixat en massa. Inte varit hemma mycket heller. Men jag tänkte avslöja för er att jag kommer att flytta Cassador, fått ett erbjudande om en plats jag inte kunde tacka nej till. Vad, när och hur får ni veta när allt är planerat. Men vi kommer flytta inom två veckor :D Lovar att ni kommer att gilla det, allt för Cassador, allt för min fina häst. Han har ju hoppat över stängslet 3 dagar i rad och den fjärde dagen hoppade han över stängslet 3 gånger på samma gång, först över sen tillbaka och sen över igen. HOPPLÖS eller vad?! Han behöver hästkompis och stora hagar, och jag vill ha ridhus.... thats it ;-)
Igår gick det så in i BOMBENS bra på träningen!! Fick lite filmat så jag ska försöka klippa ihop det och lägga upp. Vi hoppade en riktigt bra bana, den hade alla svårigheter som dyker upp på tävling. I början gick det bra, han va lagom taggad. Sen blev han lite mer taggad när vi hoppade bana och jag måste lära mig att rida bättre men det var ändå ok. Cassador knäppte av lite då och då och va svår att få upp med gramanen så vi tog av den på sista rundan. Då gick det SUPER!!! =D weiii. så jäkla HAPPY!!!
Idag har jag klippt Cassador, han fick en helklippning men bara där han hade päls. Alltså där jag klippt innan var det så kort så hade inte gått klippa det. Men lite vid ansiktet fick det bli, de där grishåret dyker ju upp och ser så fult ut. Sen skrittade vi ut en liten runda, Lucy fick springa själv och jag barbacka på Cassador. Han kändes riktigt fin i skritten, lagom taggad och avslappnad.