Två veckor har gått utan att ni har hört ett ord från mig här, trots det så ger ni inte upp hoppet om ett nytt inlägg. Två hela veckor och runt 100 besökare varje dag, det är mycket för mig och min tomma blogg.

 

 

Många av oss går igenom tuffa perioder under året, de flesta har kanske en downperiod på hösten medans andra har det på vintern eller som jag, mellan vintern och våren. Det syns inte på mig utanpå men inuti så gråter jag, skrattar, känner mig ensam, älskad, irriterad, arg och allt som kan bubbla i min kvinnliga kropp. Det är så mycket upp och ner, vilket det ofta kan vara men just under denna period så är allt dubbelt upp och då drar jag mig gärna tillbaka. Inget jag känner är värt att nämnas i bloggen då jag inte har känt att jag kunnat vara mig själv och det har även varit i andra situationer än bloggen. Jag vet inte vad jag är rädd för, behöver jag vara det?! Ja ni märker hur min hjärna fungerar, den bubblar med frågor och kanske mest av allt, framtiden...

 

Cassador och Corvette, just nu mest Cassador, är och kommer alltid att vara ett känsligt ämne. När det går dåligt för oss så finns ni alltid där och stöttar oss genom allt. Jag känner väl bara att jag är värd lite medvind efter flera års kämpande i motströms. Jag älskar verkligen den bruna fluffiga mulen som helst av allt vill äta på min jacka än att pussa mig. Jag älskar livet på hästryggen och jag älskar verkligen att tävla. I så många år strävade jag efter livet som jag drömde om varje natt, att en gång äga och kunna tävla min egna häst. Jag lever drömmer och njuter av varje steg Cassador tar under mig, även om jag just nu under dessa två veckor har tvivlat på både ork, lust och just, framtiden...

 

I morgon kommer det införas ett helt nytt system på jobbet och vi är först ut i vår koncern i hela Sverige. Denna ovisshet hur det kommer bli har påverkat mig och mina arbetskamrater, självklart påverkas vi av varandra också. Det har bidragit till enormt mycket övertid och lusten att ta sig upp och rida efter att man jobbat inpå morgonkvisten har väl varit sådär. Jag börjar väl smått fundera på annat, men mina funderingar är fortfarande luddiga. Kanske är detta ett wake up call och en spark i baken på att det är dags att breda ut sina vingar igen och se vart man landar. Jag vet inte, men tänk om man kunde få tjuvkika lite på den där framtiden...

 

Idag har jag varit iväg på tävling och äntligen är min glada/galna häst tillbaka <3 Trots att jag fick åka iväg själv så klarade vi av det jag och Cassador. Fick lite hjälp med att hålla honom inför bangången i första klassen men i andra fick han stå med nästan alla grejerna på. Det tar ju inte bara 1 minut att slänga på allt det där, som tur är är han en stjärna på att stå still när man klär på och av honom. Cassador är verkligen lugn som en filbunke i alla situationer, även på framhoppningen så får man verkligen väcka honom då jag har svårt att få till suget fram till hindret men.... inne på banan. Åh fick ju skämmas i första klassen idag, vilket ni kan se i filmen nedan. Missförståndet som blev mellan 7:an och 8:an, va sista linjen i grunden, där drog han bara iväg och lyssnade inte alls på någon förhållning. Jag studerade hästarna i unghästklassen just denna linje då många hade problem att nå fram till oxern och fick hoppa av stort. Då tänkte jag, hoppar Cassador normalt in på räcket så kan jag lätt följa med utan att störa, iiiih, det gick ju inte riktigt som jag tänkt mig där. 

I andra klassen var Cassador lite lugnare och mer fokuserad, även om det gick lite fort så gick det inte lika fort som i första klassen. Här fick vi även ny chans att få till exakt samma linje 7-8 och vi satte den. Jag red mer väl och ännu mer ben i denna klass, även om Cassador låg på fick vi till luftiga och avspända språng. Tyvärr fick jag inget filmat men tror han rev hindret in i kombinationen i omhoppningen. Men va gör det egentligen? Självklart strävar vi efter fina och felfria rundor men om Cassador ska vara på sitt taggade humör så är det sjukt svårt att få till allt. Absolut förbjudet att bara sitta och åka, massa ben och få han rak inpå alla hinder.

 

Jag har ingen hopptävling inbokad just nu, däremot är jag väldigt sugen på att tävla dressyr så har anmält mig till en i slutet av april. Blir stenhård träning inför den :) nyttigt för oss båda men mest Cassador. Äntligen ska jag få använda min nya fina plastrong.

 

Jag ska inte lova er att det blir regelbundet här nu, vet inte hur denna vecka kommer att se ut. Däremot vet jag att den kommer att sluta långt ifrån Halmstad, mysigt och allt lite spännande :)

 

 

 

Spana in öronen när jag kommer på oxern efter stoppet, vilja av guld <3