Igår var det hoppträning på schemat och Pernilla Josefsson kom till gården. Då jag jobbar kväll så är jag alltid först ut vid 14.00. Vi började med att hoppa fram på ett räcke med bom framför och bom bakom på böjt spår i båda varven. Gick super och Cassador lyssnade riktigt lugnt och fint. Sedan hoppade vi några gånger på långsidan med räcke, oxer, räcke och med 13,5 mellan hinderna. I början när det var lite lägre hade jag lite svårt att få till rätt galopp in och mellan hinderna. Men tillslut löste vi det och så fort det blir lite högre så rider man mycket bättre. Förstår inte det, man ska ju rida lika bra när det är lågt som om hinderna låg på 1.40. Jag lär mig hela tiden och det är väl det som är så roligt med denna sport.

 

Vi hoppade tillslut en liten bana som ni kan se på filmen nedan. Jag red lite dåligt in på några hinder men utvecklingen går åt rätt håll det ser jag ialf. Även om jag är min bästa kritiker och nöjer mig inte med bara OK. Jag vill bli bättre hela tiden och jag tycker det är roligt att se mig själv växa med min uppgift.

Vi avslutade med att rida långsidan några gånger i båda varven på 1.15 då jag ska tävla detta nästa helg. Höjden är aldrig några problem för Cassador utan det vi (läs jag) har problem med är ridningen fram till hinderna, vilket jag tror de flesta amatörer har.

 

Jag är ialf väldigt nöjd med gårdagen och det tror jag att min tränare är med. Tror allt hon va lite stolt då hon såg vad vi har legat i med egen träning nu i vinter. Ialf så "skällde" hon inte lika mycket på mig ^^ Jag har absolut inga problem med kritik, jag skulle aldrig lära mig något om man bara står och säger "braaa Erica", "Lite mer förhållning, braaa". Jag vill veta varför jag ska göra si och varför det ska vara så. Jag behöver någon som förklarar HUR jag ska göra, då jag missat så många år på hästryggen. Min oerfarenhet gör mig nyfiken men jag tror även att den erfarna ryttaren måste vara vaken för nytänk och även en sådan person måste vara öppen för att utvecklas.