Första dagen på ett nytt år, nya möjligheter, nya äventyr och massa massa nytt som ska in i ryggsäcken. Jag är så otroligt taggad på detta år, känner att det är min tur att ha lite tur och lycka nu på hästryggen.

 

Så jag kunde inte låta bli att inleda året med att hoppa min favoritövning, två hinder på en 8-volt, en oxer och ett räcke. I början va Cassador så fin, mjuk och lugn i framridningen även i de första sprången. Sen lämnade en häst banan så vi blev själva, även en häst blev kvar själv ute när de andra gick in och började springa runt väldigt mycket. Detta gjorde att Cassador blev väldigt spänd och jobbade mer mot mig än med, envis som jag är så fortsatter jag och försökte trimma som jag brukade, men han stretade emot och va riktigt dålig på att fokusera på det jag bad om. När sånt här händer vill man bara sluta och gå in men jag vill heller inte slut när det går kasst. Bara för att Cassador har varit helt underbar att rida nu, i flera veckor har det bara varit toppar och rosa moln. Så kommer det en dag där det går lite dåligt, MEN, jag får inte glömma det som varit. Detta var ett dåligt pass i mitten men lååångt ifrån vad vi haft tidigare, så egentligen ska jag inte göra så stor sak utav det. Känner mig bara så liten, hjälplös, dålig självkänsla och känner mig kass. Bara ett litet bakslag kan få mig att tänka för mycket igen... Men jag fick trimma en bra stund utan hinder, när jag tyckte det gick bra så la jag till några språng i slutet och det blev bättre. Inte helt nöjd så jag kommer att besöka banan i morgon igen. Kommer först skritta ut en lång runda och klättra lite, sen in och bara repetera lite. Något språng bara för att känna påminna honom hur det ska vara, gör om, gör rätt.