Idag vill jag lyfta min fantastiska tränare Pernilla Josefsson!! Jag kommer vara henne evigt tacksam för att hon tog steget och hörde av sig till mig, inte bara en gång utan två gånger. Då jag inte tog tag i det första gången så bad hon mig en andra gång, hur många tränare gör så?? Hon såg att jag behövde hjälp, det stod väl ganska tydligt i pannan på mig.

 

Jag har aldrig någonsin ridit så bra, så väl och så nogrant under mitt liv på hästryggen. Ingen har någonsin förklarat hur jag ska rida, alltså verkligen rida. Pernillas metoder är enkla, men det TAR TID att ta sig dit. Inget skapas på en dag, varken husbygge, jobbkarriär eller ett band mellan häst och ryttare. Pernilla bad mig en sak, och det var att träna, träna och träna innan vi gav oss ut och tävla igen. Befästa allt hemma först innan, mest för min del så jag kan gå in på tävlingsbanan och känna mig 110% säker.

 

Jag kan säg att vi har kommit enormt långt, men jag har sjukt mycket kvar att lära. Det är väl något som är en del av tjusningen med denna sport, du blir aldrig tillräckligt fulllärd. Nya hästar, nya mål och nya banor att kämpa sig igenom.

 

Pernilla är en varm och lugn person, hon bryr sig verkligen om människor i sin omgivning. Hon har en god hand med alla hästar och rider något fruktansvärt bra. När man ser henne sitta på en häst ser det så enkelt ut, men jag vet att det är nästan 1/3 av hennes livstid som har tagit henne dit. Hennes lugn smittar av sig på eleverna och därmed hästarna. Hon är även väldigt pedagogisk som tränare, hon lär ut så man förstår och kan förmedla känslan. Många hopptränare kan inte det, så jag skulle säga att Pernilla är 50/50 dressyrtränare/hopptränare, i sitt sätt att lära ut.

 

Får ni någon gång chansen så måste ni prova att rida för henne, jag lovar er att det kommer ge er en aha-upplevelse. Första gången kan komma som en chock, med det är bara en positiv sådan. För när man tror man försökt allt, ridit för massa olika tränare och nästan gett upp hoppet, så svävar man helt plötsligt på rosa moln. Men som sagt, allt skapar man inte på en träning, men tror man att detta kan vara något så ge det en chans. För mig finns det inte en chans i världen att jag skulle byta tränare, möjligtvis att man skulle prova på att träna för Thomas och Christer som Pernilla rider för, men thats it.