Haha, jaa... vet inte om jag ska skratta, gråta el vara arg på mig själv. Jag har ialf lärt mig att jag aldrig kommer att slarva med att gå banan. Första rundan kändes så fin och Cassador va lagom taggad, jag hittade riktigt bra omhoppningsvägar som ingen tog och min prins va så himla fin. När vi gick i mål så va jag så glad och stolt, men jag tyckte det va lite konstigt när en tjej fortfarande höll uppe en flagga. Japp, jag red förbi sista hindret, glömde helt av att det var 13 hinder. Den missen tog förstaplatsen från oss, så pinsamt och fy va arg jag va på mig själv. Så mycket som jag tävlat nu ska detta inte hända. Suck!! Jag deppade ihop och återhämtade mig till nästa klass. Det kändes bra på framhoppningen, detta tack vare guldhjälp av @carolinetbj 😘. Inne på banan taggade han till lite mycket innan start så jag trimmade han på volter först. Jag va så nervös, spyfärdig och helt matt i kroppen. Jag hann och tänka, "åh jag vill tävla dressyr nu", men mitt tuffa jag bet ihop och jag tänkte att jag måste övervinna rädslan. Cassador lyssnade på mig och kändes helt fantastisk hela rundan. Vi var felfria fram till sista hindret, där blev det tyvärr ett stopp. Jag red superbra på den linjen i grunden men jag red inte tillräckligt väl i om hoppningen. 

 

Jag är annars väldigt stolt över mig själv att vi lyckades ta oss över allt och att jag faktiskt försökte rida väl. Vi behövde verkligen detta för vårt självförtroende. Nu taggar vi om till Harplinge nästa helg!!

 

 

Film kommer ikväll :)