Idag vaknar man upp till en fantastisk morgon, varken jag eller någon annan kunde veta hur den exakt skulle sluta. Jag lever för varje dag, jag vill kunna vakna upp och göra det jag älskar, så länge jag kan. En dag lägger jag mig ner för gott och då vill jag inte ligga och ångra saker jag inte gjorde. Jag lever hästlivet ut i fingertopparna så gott jag kan och ångrar inte en krona jag lagt på dem!

 

Det känns som att halva veckan gått åt till jobb och andra halvan till att hitta någon som vill följa med på tävlingen. Inte många timmars sömn men Cassador har varit helt fantastisk att rida, nästan för lugn. Så idag var det dags för tävling och känslan från förra helgen va ju väldigt bra. Däremot så pajade han den ganska snabbt med att vara övertaggad i stallgången. Han stod däremot väldigt lugnt i transporten, mer eller mindre stilla så det kändes great. Jag valde att hoppa en klass idag på grund av att han alltid blir så förbaskat övertaggad till andra klassen, av trötthet, sista energin som ska ut eller att han vet att det är lite högre?! Vem vet.. Tyvärr så hade någon talat om för honom att det bara blir en klass idag så han kunde få lägga två klassers energi på en och lite till. 

 

Cassador kändes väldigt lugn och fin på framridningen, han va väldigt mjuk och ställbar. Stretade inte emot utan jobbade med mig hela tiden. Men sen när vi började hoppa så började han attackera hinderna, jobbigt läge för mig då man i denna stund hade behövt hjälp på marken mer än någonsin. Det är inte bara att göra si eller så, det behövs mer än bara några ord. Idag hade jag behövt en spark i baken och en massa jädra anamma. Jag får inte bli osäker på honom på det sättet att han tar över. Det är jag som bestämmer och det är jag som måste rida honom, annars kan jag lika gärna hoppa av och låta han hoppa runt själv. 

 

Så sammanfattningsvis.. Är jag lite nöjd över dagen, med tanke på min situation. Om jag inte hittar någon som kan hjälpa mig mer eller mindre varje tävling får jag nog byta häst, så kändes det idag när jag red. Jag vill bara krypa ur mitt skinn och Cassador vill bara väl och äta upp alla hinder, vilken jäkla fajter han är trots allt. 

 

Rundan är filmad men jag får se om jag lägger upp den, första gången jag känner så, även om jag lagt upp filmer som sett tio gånger värre. Men så här är det nu, jag kommer att vara min hårdaste tränare, jag kommer inte acceptera att vi hamnar där vi var förut. Vi ska ta oss upp för fler trappsteg, jag vet att jag har en fajter till häst som ställer upp. Nu måste bara jag göra ännu bättre ifrån mig, ett eller två missar på banan är inte en ursäkt. Träna, träna, nöta och skälla lite på mig själv!!

 

Nu ligger jag hemma i min säng i småland, jag har tagit ledigt från hästlivet i 3 dagar för att bara umgås med familjen. Jag behöver verkligen vila upp mig efter alldeles för få sömntimmar. Vi hörs under helgen, hoppas ni får en mysig helg!! Här nedan bjuder jag på dagens hopp, ja ett riktigt gummihopp :) Cassador trodde det va lite högre än 1.20, han får nog skaffa linser.