Bandet som knyts mellan häst och ryttare kan ingen vanlig människa förstå, man måste få uppleva det själv. När jag ser ryttare omfamnar och ro om sin häst efter en lyckad start, ger hela mig lyckorus. Hästen vet mycket väl vad det betyder med kramar, klappar och pussar. Den njuter av denna stund, det kan man se i ögonen och även kroppsspråket. Hästar är mycket kloka djur, man behöver inte köpa det dyraste blingblinget för att hästen ska bli lycklig. De kräver en gnutta respekt, ödmjukhet och att man ska visa dem vägen, kan man göra detta med sin häst har man vunnit mycket.

 

Jag och Cassador har gått igenom mycket tillsammans, jag har inte alltid visat den rätta vägen på grund av bristande erfarenhet. Vi har slitit, kämpat och varit mer förtvivlade än säkra på vår sak. Tävlingarna var hemska och även hemmaträningen likaså. Jag har alltid velat kämpa och få det bra men inte lätt att göra det på egen hand. Första tävlingen vi gjorde i år, mer än 6 månader sen sist vi tävlade, va väldigt nervöst. När vi hade tagit oss igenom banan släppte en stor, tung och fet sten från mitt hjärta. För första gången så såg jag ljusglimtar igen, vilken fantastisk känsla det var. Jag kunde inte hålla mig, tänkte inte alls på min omgivning utan jag slängde mig runt Cassadors hals med tårar som sputade. Fy fan va härligt!!

 

 

 

Charlotte Dujardin