Jag vet att jag gör fel, att jag har brister och ja, jag är en amatör. MEN...jag VILL lära mig och jag vill bli bättre som ryttare. Jag vill förstå min häst mer och jag VILL bli ETT med min, min alldeles egna Cassador. Som några av er vet så har jag bara tävlat i nästan 2 år fullt ut. När jag va yngre någon klass här och där men aldrig så seriöst som när man har egen häst. Nu är jag inne på mitt 3:e år, 3:e år som tävlingsryttare och 3:e året på min underbara (galna) häst. Trots denna korta tid har jag stora krav på mig själv, inga tunga utan mer självklara saker som jag måste få att funka. Något som jag länge haft problem med är min sits, balans och hand. Vem får en perfekt sits på ett år?! Flera års träning och tävling krävs det för att komma en bit på vägen. Peter Eriksson sa till mig en gång "Du har samma sits som Meredith Michaels-Beerbaum, och hon rider ju i toppklass". Idag, när jag kollade igenom alla bilder som Lexi tagit, så kan jag, för första gången någonsin. Vara stolt över min egna insats ända ut i tåspetsen.
Efter Amandas träning och efter att ha hoppat några gånger nu, så lägger jag Cassador rätt inpå alla hinder. Avståndsbedömning är bland det viktigaste man måste kunna när man hoppar, finns många ryttare som inte kan och säger att de rider på känsla. I längden håller inte det, du måste ha grymt bra koll. Om man nu skulle kunna rida på känsla, hur kommer det säg att elitryttarna, Bayard, Roffe och alla andra stegar noga varje gång de tävlar. En runda som tar 1 minut kräver flera, flera timmars träning och förberedelser innan, för bara 1 liten minut.
Jag vill höja ett glas för mig själv och er ALLA där ute som kämpar med livet som ryttare. "Livet är inte en dans på rosor" och absolut inte ryttarlivet. Mycket skit får man ta och mycket skit får man gå igenom innan man lyckas. Det är en lång uppförsbacke som faktiskt aldrig tar slut, men efter en stund på vägen kan man ändå njuta lite utav det man kämpat för. Ge för tusan aldrig upp, kämpa och nå era mål. Jag har precis bara börjat och jag har många, många år framför mig. Jag ska först och främst bli skicklig som ryttare, jag ska kunna känna mig säker med det jag tar mig an och jag ska ha förbaskat roligt helt tiden!!!
För ett år sedan, 2013
Idag, 2014
Jag ska nu göra en liten utverdering med hjälp av bilderna ovan. Min sits och hand har kommit en bit, men har långt kvar innan jag är nöjd. Jag har mer styrka i kroppen nu, jag följer Cassadors linjer och stretar inte emot. Som ni ser på de bilderna från 2013 så åkte jag bak i sadeln för att jag inte hade styrka att följa med. Min hand låste sig i sprången på grund av min svaghet i kroppen. Amanda Ericsson sa även det på senaste träningen att jag följer med Cassador bättre med handen. Min ridning va mycket lugnare och det speglar sig i sprången, sitsen och allt. En spänd anridning av mig gör Cassador spänd och det medför att sprången blir spända, även min sits. Jag ser själv fram emot min utveckling i år, gymträning, löpning och träning på hästryggen tror jag bli en kanon tävlingsform. Jag vill så mycket, men jag tar en sak i taget. Först ska jag hitta några bett som Cassador gillar och jag ska köpa in ett Micklemträns =)
Sov gott mina läsare, <3
Jag tycker allt att du är riktigt duktig iaf :))
URL: http://ohjuliet.blogg.se