Jag valde att hoppa 90 cm och 1 m på min och Cassadors första tävlingsrunda. Då vi avslutade förra året med en behandling och började året med att dra ut en tand på Cassador, så kände jag absolut att en lätt förstatävling med låga höjder vore perfekt. Höjder som är lekande lätt för honom och lätta banor där jag kan träna på att rida ordentligt mellan hinderna och ta ut svängarna.

 

Jag är väldigt väldigt nöjd med denna första tävling 2014, Cassador skötte sig som en prins. Han va coollugn i transporten då han alltid är spänd på vad som ska hända. Cassador är en helt magisk tävlingsindivid, han lastar sig själv till tävlingen, står lugnt och taggar på vad som ska hända, backar sakta ut själv ur transporten och när man fixar och hanterar honom på tävlingen är han väldigt lugn då också. Jag skulle ta och filma en besiktning någon gång så ska ni få se hur "lat" han är. Jag får smacka igång honom och nästan så jag hade behövt spö... vem hade trott det?? All all energi sparar han till tävlingsrundan, han kan tagga lite på framhoppningen men inne på banan ger han 2000 i turbo.

 

Igår så va han lite taggad på framridningen och blev lite förvånad över att han enbart kickade i vänster varv i galoppen men inget i höger. Drog heller inte riktigt lika mycket som han brukar göra, men han va absolut inte lat i någon gångart. Han travade på som tusan och visade sin "dressyrsida" för alla som tittade :) Lite jobbigt när han drar iväg ibland med hacket men jag har ju inte ridit på det så länge, däremot är det en otrolig förbättring sen i somras då han kickade och hoppade med frambenen precis som om han ville dra av det med hovarna. Hundar gör ju så när man sätter något på huvudet och de vill dra av det med tassarna.

 

Inne på framhoppningen, så skötte han sig grymt bra. Lagom taggad, kickade bara någon enstaka gång men va lugn mot hinderna. Jag va stencool i min ridning, la han i de tempo jag vill ha honom i och väntade på hindret. Jag tänkte på det hela tiden att min sits ska följa med honom, sitta mer still och inte skjuta på. Min hand ska vara stadigt, mer mot manken och enbart få honom att backa av hela tiden, aldrig rusa mot hinderna.

 

Väl innen på banan va han lite på tårna första rundan när vi skrittade runt, han går bara och väntar på galoppfattningen. Som sagt, räcker att jag tänker på den och tar han lite extra i tygeln så spricker han av glädje med framåtbjudning i galoppen. Jag skulle aldrig få för mig att ställa mig upp och galoppera på långsidan. Det är ju en del som måste ladda sina hästar, jag säger prroo, medans andra smackar.

 

 

Första hopprundan är han väldigt på men jag tycker han sköter sig riktigt fint, jag lägger han rätt innan hinderna och det gör att han måste backa av, hoppa runt med kroppen och inte slänga sig över hinderna. Jag får rätt avstånd på linjerna och jag är, trots att han är så på med med min hand och kropp över hinderna och kommer tillbaka bra efter sprången. Om Amanda Ericsson hade varit med på tävlingen igår och sett mig, tror jag faktiskt att hon hade varit lite stolt över min insats. Cassador är den han är och absolut inte lätt. Därför måste jag vara väldigt noga med min ridning, den för alltid över sig på hästen. Tänk på det, "det du väljer att göra speglar av sig på hästen".

 

 

 

 

 

 

 

Andra rundan hann jag hoppa upp och börja skritta, sedan kom Lexi ut och sa att det hade hänt en olycka och då hoppade jag direkt av och hämtade ett fleecetäcke. Kände inte att jag ville slänga in han i tranpsorten och bryta mönstret, så vi ställde oss under tak som kunde skydda oss från blåsten och fick invänta ambulansen. Tog nog 1 timme innan de va klara och åkte iväg. Började då skritta fram honom när ambulansen hade åkt, han kändes nu mycket finare. Dock gillade han inte framridningen som va fylld med vatten från den smälta snön. Inne på framhoppningen va han mycket lugnare. Lyssnade på mig och va som sagt väldigt lugn mot hinderna. Väl inne på banan skrittade vi bara runt och försökte hålla oss borta från den ryttaren som red, Cassador va VÄLDIGT lugnt. Nästan förvånande faktiskt då jag knappt kan skritta inne på banan och väljer ibland att ställa mig i ett hörn och invänta vår tur. Cassador är alltid extra taggad i andra rundan då han vet att det är högre och helt enkelt sparat sig till den sista. Jag får inte in samma rytm i andra rundan men väldigt nöjd då jag har bestämt mig för att Cassador ska ta det lugnt och inte rusa mot hinderna. Så jag är nöjd!!

 

Ni måste spana in galoppen jag lägger på en volt innan ettan, där kan ni se när jag kommer på volten vid staketet mot framhoppningen så tror Cassador att han ska hoppa det och suger tag i det vita repet 2 gånger. Jag sitter bara och skrattar och försöker förklara för honom att han inte ska hoppa ett staket ut mot framhoppningen. Heltokig kille :)