Ja det är fortfarande det som är tjusningen med denna sport och våra hästar. Framsteg kan ge bakslag, men sen tror jag också att vi ser på det olika. För mig så var dagen ett litet bakslag, en del kanske hade tyckt det va total katastrof eller en annan bara en skitdålig runda. Men när jag tittar på filmen och analyserar dessa två dagar så kanske det bara var en jobbig dag för Cassadors kropp och det medgav att jag inte red så bra. Jag menar, trimning hela veckan, KG-träning i fredags som gick super och hittat nya knappar som medför en helt ny ridning, hoppningen på lördagen som gick helt underbart bra och dagen idag, 3 nedslag. Det sista nedslaget, jag fick helt enkelt inte med honom fram till hindret och det blev lite stillastående och ett rejält slag på bakbommen. Det var verkligen en svår bana för både mig och Cassador men han vill så väl även om kroppen kanske inte riktigt va i form?!

 

Utav 33 starter i 1.20 blev det 7 uteslutna och flera andra hästar stannade idag. Jag var nr 4 in på banan och innan jag hann in och hoppa fick jag höra en ryttare som blev utesluten och en annan häst som fick ett rejält stopp. Jag försökte inte tänka på det men när man hör hur de andra hästarna stannar ut sig före en sätter det sig lite i huvudet. När jag var i Laholm förra helgen var det enstaka fall som vägrade ut sig under hela dagen och man såg inte många hästar som stannade. Det är verkligen stor skillnad på tävling och tävling, hur stora ridhusen är och hur banorna byggs. Mindre ridhus kräver verkligen sin ryttare och nu när jag och Cassador tränar in en helt ny ridning så kommer det ta tid.

 

Jag skiter i Falsterbo rent ut sagt, jag kan ta det nästa år eller året efter. Han ska ingenstans och jag ska INTE sluta rida. Jag ska fortsätta denna magiska resa tillsammans med min fina häst. Cassador har ett stort hjärta och menar väl, tyvärr blir det lite för mycket vilja ibland och bakbenen är lätta att stå på. Men med tiden, träning och erfarenhet tror jag detta kommer att försvinna. Men sen ska ni veta att det lilla han gör nu är bara en liten piss i nilen, förr var det racer på framridningen, stegra och helt sjövild på banan. Idag och igår, superfin på framridningen, han gick som den klockan till dressyrhäst han föddes till. Jag va stadig och bestämd på hur jag ville ha det och han lyssnade. Jag behövde inte skämmas med att vara i vägen och det blir ju så mycket roligare att tävla, både för han och mig.