Idag har jag pratat med Amanda Ericsson, min hopptränare, i telefon och vi diskuterade helgen, vad som kan ha hänt och hur jag ska lägga upp det nu. Guld värt med tränare som bryr sig!!! Hon refererade lite till hur hennes egna 5 åring gick i helgen och de rundorna skiljde sig väldigt mycket från dag till dag. Hon sa även det att det händer mycket hos 5 åringarna och man kan aldrig riktigt sätta fingret på vad, det kan vara träningsverk, vinterpälsen ska bort och sedan är hon ju ett sto m.m. Om hon nu hoppade sin finaste runda på lördagen, lite större språng, rund och mjuk och lite lugnare än vanligt så kan hon säkert ha haft träningsverk, då jag även hoppade för Peter Eriksson i torsdags. Detta träningsupplägg jag haft passar Cassador alldeles utmärkt, han har aldrig varit så fin och jag kommer att fortsätta med samma på honom. Däremot ska jag ändra om lite för Corvette, mer skogsrundor blandat med någon runda på banan. Cassador behöver göra allt och lite till och i stor skala så är han en riktigt nöjd häst. =)

 

Igår fick båda hästarna lulla i skogen efter en hård hoppvecka och idag fick Corvette vila och Cassador fick gå en långrunda i skogen med mig. I morgon bli det skogsridning igen med lite banridning bara för att känna av lite. På torsdag ska de båda hoppa lite, Corvette ska kännas igenom så allt står rätt till. Amanda tyckte jag skulle sätta upp en minibanan med en linje, snett igenom och snett igenom, så ungefär 5 hinder tyckte hon. Sedan blir det skogen för Corvette på fredag och Cassador får gå ett dressyrpass. Antingen så åker jag hem till Gislaved med de på fredag eller lördag. De ska få sova borta hos en kompis i 1 eller 2 nätter och sedan är det tävling på söndag. Ska bli spännande och se hur den lilla gråa sköter sig denna gång, sporrar åker på och jag måste ha en tuffare attityd innan vi går in på banan, blev ju lite chockad i söndags men men. Kanske gjorde rätt i att inte gå på henne för mycket, man vill ju inte sätta sig emot ett envist sto helt på tvären. =) Så nu har vi glömt förra helgen och blickar framåt, ibland måste man nå botten för att kunna sig upp igenom och nå toppen. jag ger mig inte så lätt, tur man har rätt vägledare runtomkring sig!!