Är så trött så jag orkar inte ens få till en rubrik och då är det illa ;) Det blev övertid inatt med, väldigt väntat men man vet ju aldrig. Slutade strax innan 02.00 så inte mycket sömn inatt. Jag gick upp ganska tidigt och drog till stallet. Skrittade ut en lång runda med en kompis och sedan trimmade jag i ridhuset. Cassador kändes riktigt fin idag, är bara så hemskt trött på det där spöket som står i samma hörn varenda förbannade dag. Nästa häst jag köper ska inte vara tittig och knäpp i hörn, (önsketänkande). Jag är bara så himla trött på det, tycker att han är fruktansvärt löjlig bara.

Sen har jag putsat och packat och fixat iordning allt tills i morgon, har till och med flätat Cassadors svans. Får jag tid i morgon så kanske det blir lite bad men tycker för ovanlighetensskull att han är ganska ren. Men nu går de i en mycket större hage och lerpölarna är som tur är uttorkade. Så fort det regnar lite så ser han ut som en gris, topp till tå. Då han är så känslig när man borstar med lite hårdare borste för att få bort all lera så tycker jag det är snällare om man badar. Det jag behöver göra i morgon när jag kommer till stallet är bara att packa in i släpet och knoppa honom, samt mocka boxen. Ser verkligen fram emot denna helg och det blir inte några långa dagar då det är så få starter, vet int eom det är på gott eller ont att det är få starter. Ibland känns det som att man har större chans för poäng om det är fler starter. Aja, må bästa ryttare hamna i toppen :) Det är första utomhus för oss och jag kommer att rida väl och snabbt.

 

 

 

 

 

 

Här var det dålig uppdatering, men jag har mina ursäkter ;). Mitt internet är slut på mobilen och jag har tidigare köpt till flera gånger så nu fick det vara nog. Vi har inget Wifi där jag bor så jag är hemma och lånar lite internet i equipehuset. Jag är även hundvakt plus att jag har jobbat över flera timmar varje natt så mina dagar består av rida häst, gå ut med hund, äta och sova. Tyvärr blir bloggen lidande men ni förstår säkert. 

 

I morgon hoppas jag få till ett inlägg om Corvette om det inte blir allt för länge jobb inatt också. Cassador trimmades första dagen idag och jösses så fin <3 Lugn, enormt avslappnad och han kändes bara så glad. Jag och en kompis i stallet trimmade på lite bommar bara, våra hästar ska gå denna helgen med så mycket hoppning behövs inte i veckan. Kommer bli mycket tävling för Cassador framöver, då det är det vi behöver så jag ser det som träning. Ser fram emot helgens klasser, fredag 1.20, lördag 1.20 och söndag 1.20. 

 

 

 

 

 

En ledig dag, bara en lång och mysig promenad blev det. Ätit massa gräs (burit på grankvistar)och pussats <3 Han njöt till 1000, jag kunde verkligen känna och se hur han uppskattade det. Nej nu måste jag sova, jobbat till 04.15 idag ^^ 

 

 

 

 

God morgon, god eftermiddag eller nä det ä ju go kväll nu, ialf så vaknade jag precis. Vi kom hem från tävling och stallet efter 14.00. Då ställde jag mig och lagade mat, jag va inte sugen på mat från tävlingen, samma grillmat som vanligt, sedan hade jag redan köpt mat som jag tänkte fixa. Det blev bakad potatis med en supergod och enkel kräftröra, bland de godaste och friskaste jag ätit på länge. När potatisen va i ugnen så hann jag till och med att marinera en stor helgkyckling som fortfarande ligger och gottar sig i kylen. Det ska bli kvällens mat och jag älskar att göra egen marinad, det blir så mycket godare än köpe.

 

Nu tillbaka till tävlingsdagen, för en gångsskull är jag riktigt stolt över mig själv och min insats inne på tävlingsbanan. Visst igår fick vi till en nolla och en 7:e plats av 33, men jag va så långt ifrån nöjd och väldigt besviken. Jag va både arg, ledsen och ångesten välde över mig. Jag vet att jag kan bättre, jag får till det superbra hemma nu på träning, även på framridningen är han hur fin som helst. Framhoppningen känner vi oss säkra om vi får en gnutta hjälp av någon, bara några få ord hjälper mig så mycket. Igår hjälpte en vän mig från stallet, några ord och det kändes så mycket bättre. Även idag så hjälpte en annan vän som själv skulle tävla men mycket längre ner i starterna, det va verkligen guld värt. Hon hjälpte mig med hinderna så jag slapp att tänka på det, hon coachade mig och gav mig även nya tips med ridningen. Cassador blir väldigt spänd på tävling och när jag sätter mig ner i sadeln innan hinderna så blir det ett större moment spändhet och faktiskt mer ojämnt än när jag är lite lätt i sadeln. Så jag tog med mig detta in på banan och fick till en superrunda, förutom stoppet. Så jäkla typiskt när man får till det bra och ingen film på det, hade ju velat se om känslan stämde även på film. Sen kan jag inte riktigt få kläm på stoppet, men vi gled in i hindret och Cassador gillade det inte. Han blir så frustrerad när sådant händer så han ställer sig lätt på bakbenen, men jag försöker lugna och klappa honom. Det hjälper faktiskt och när man kommer igen så behöver jag inte ändra på något då Cassador verkligen vill ta sig över och göra rätt för sig. Jag fortsatte med samma ridning men jag tog ut svängarna lite mer till sista hindret som va en kombination.

 

Det var verkligen skittråkigt med stoppet då jag tror jag hade fått en helt ok tid, inte i toppen men ändå bra. Men vet ni, ett stopp är faktiskt ibland bättre än att lägga en häst i botten flera gånger och man nollar, som igår, och att hästen behöver rädda ryttaren i många språng språng. Jag tror att Cassador åker hem med massa positivitet idag, mer än igår, dock så tror jag att mjölksyran börjar gottar sig lite i hans kropp, det känner jag på sprången. 

 

Igår va jag väldigt nervös och lite osäker, det speglar sig i min ridning inne på banan och jag rider som en kratta. Idag var jag sjukt bestämd på att göra mycket bättre ifrån och jag ville göra det rätt för Cassador. Även hjälp på banan gör väldigt mycket. I morgon hoppar vi en 1.20 till och då ska jag ta med mig nollan från i fredags och ridningen från idag. Cassador kommer även att vara lite lugnare, hoppas jag, då han redan fått hoppa av sig i två dagar. Det var verkligen stor skillnad på att rida honom igår och idag, igår var det en tickade bomb som exploderade verkligen, idag va han faktiskt väldigt lugn och grymt koncentrerad <3

 

 

 

 

Här kommer ett litet filmsnutt på de tre sista hinderna efter stoppet.

 

 

 

 

Lite bilder från igår

 

 

 

 

Ja idag var det fredag och första tävlingsdagen för denna helg. Cassador va jättefin på framridningen men väldigt taggad på framhoppningen. Jag försökte att få fram honom och sedan sitta lugnt innan hindret men antingen va han för på eller så kom vi bara fel, men i slutet så fick vi till några helt ok språng. Inne på banan sen va han riktigt taggad men trots det så fick jag till det bra 1-5, sedan va han lite för tillbaka mellan 5-6 där det ska vara fem språng, så vi fick in 5,5. Sen var det dags för kombination och det gjorde vi bra, även 8:an men sen sista hindret i grunden hoppade han av typ 3 meter innan för att jag lät honom. Totalmiss med avståndet från mitt håll.. sen red jag bra inpå 10:an och lite halvdant i kombinationen, nästsista hindret va ok och sen sista hindret va pannkaka. Jag va i total ångest efter rundan, de sa att jag gick upp i ledningen men jag va absolut inte värd det. Cassador var självklart det, han är värd alla gulblårosetter i världen när han ställer upp hela tiden och VILL vara felfri. Även om han är född till dressyrhäst så ha han förbaskat bra koll på vart han har hovarna och vill inte riva. Även om vi hoppar av långt ifrån eller nära, he is just aaaamazing!!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hej allihopa!! Idag var det inte lika fint väder ute, men så länge det inte regnar så är jag nöjd. Däremot sk adet göra det i helgen när man ska tävla, lite surt men jag jag är glad att man är inomhus och hoppar då. Cassador trimmades igenom ordentligt idag och jag va nöjd över mig själv då jag verkligen fick igenom båda varven så det kändes väldigt bra. Däremot så tyckte Cassador det va så tåkigt efter halva passet att han helt plötsligt vägrade vara avslappnad i ena hörnet, hej giraff... suck!! Har ni också en häst som är tittig i hörnen i ridhuset, typ samma varje dag?! ;)

 

Huh, jag har precis skurat och städat hela lägenheten, slipper man göra det i helgen och i morgon kommer även en kompis hit. I morgon är jag ledig och det blir tävling på eftermiddagen, en klass om dagen blir det fredag, lördag och söndag. Jag ska trimma min hjärna ordentligt innan varje start, det är slut på mesandet, jag MÅSTE rida ordentligt. Upp till bevis dessa tre dagar nu!!!

 

Nej nu måste jag ta en powernap, hade övertid på jobbet idag igen och det är nog bara början av nästa månad. Maj är nämligen den jobbigaste tiden på jobbet, om man väljer att stanna kvar och hjälpa företaget så klart. Ha det underbart nu så hörs vi av i morgon!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag är jag lite extra stolt över mig själv och Cassador. När jag skulle rida ut idag så märkte jag när jag kratsade hovarna att ena bakskon enbart satt fast med söm på ena sidan. Jag har aldrig kunnat sko Cassador bak så jag tog fram godis och mina verktyg. Berättade för honom att jag bara ska slå i två sömmar, sen är jag klar. Han stod helt stilla och drog bara några gånger med benet men långt ifrån tidigare. I DID IT, HAPPY!! 

 

 

 

Jag blir nästan förvånad varje gång jag ser mig själv hoppträna på film numera. Jag är mer lugn än någonsin och det gör även Cassador lugn och mer självsäker. Han kan fokusera på sin uppgift och inte bli störd av att jag sitter och flänger runt. Jag har en mer stilla hand och försöker hela tiden ha honom framför mig, innan har jag alltid legat steget före. Detta gör även att Cassador kan hoppa avslappnat med rygg och sträcka ut bakbenen över hinderna. När jag är spänd och rider som en kratta så blir Cassador likadan, dämed bli spången flacka och han kan inte kicka ut med bakbenen. 

 

Om det är någon häst på denna jord som är värld ett guldpris på någon hästgala så är det Cassador, för fy i fasiken vilken kämparglöd och tålamod han har haft med mig. En vanlig häst hade för det första inte tagit sig runt med mig på en hel bana, den hade slängt av mig, vägrat hoppa eller värst av allt, rullat runt med mig på. Men inte Cassador, han har verkligen räddat mig tiotusen gånger och nu i efterhand. När jag tänker på det och ser filmer, så får jag sjukt mycket ångest! Jag har flera minnen i huvudet men ett utav dem är när jag rider förbi/hoppar en läktare eller där det står publik och man kan höra hur livrädda de är när jag rider. Hemskt är det, jag kan själv låta så när man ser ekipage på banan som absolut inte borde vara där. Jag önskade, med facit i hand, att jag hade fått en bättre utbildning från start och att jag inte hade gett mig in i leken med Cassador. Jag säger inte att jag inte skulle köpt honom men att jag inte skulle gett mig in i unghästklasserna utan tränat mer och tävlat mindre. Men men, alltid är man klok efteråt...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag var det hårdtrim i ridhuset inför kommande 3 klasser vi ska rida i helgen. Jag byggde fram en skirbra bana rent ut sagt, ska rita upp den i morgon tillsammans med filmklippet, sitter på jobbet nu. Igår trimmade vi med bommar och små hinder, Cassador va ett rent helvete då han fick en ofrivillig vila i söndags då jag jobbade hela dagen. Jag la nog 150 volter och gjorde halt 50 gånger, mer eller lite mindre, men jag gav inte upp. Jag kämpade med all kraft jag hade, både jag och Cassador va genomblöta. I slutet, efter en timma, viskade jag i Cassadors öra, "Nu gör vi detta en gång till i båda varven, lugnt och sansat, sen slutar vi". Både han och jag levererade och ni ska veta hur mycket svettiga pussar vi delade sen. 

 

 

 

 

Bandet som knyts mellan häst och ryttare kan ingen vanlig människa förstå, man måste få uppleva det själv. När jag ser ryttare omfamnar och ro om sin häst efter en lyckad start, ger hela mig lyckorus. Hästen vet mycket väl vad det betyder med kramar, klappar och pussar. Den njuter av denna stund, det kan man se i ögonen och även kroppsspråket. Hästar är mycket kloka djur, man behöver inte köpa det dyraste blingblinget för att hästen ska bli lycklig. De kräver en gnutta respekt, ödmjukhet och att man ska visa dem vägen, kan man göra detta med sin häst har man vunnit mycket.

 

Jag och Cassador har gått igenom mycket tillsammans, jag har inte alltid visat den rätta vägen på grund av bristande erfarenhet. Vi har slitit, kämpat och varit mer förtvivlade än säkra på vår sak. Tävlingarna var hemska och även hemmaträningen likaså. Jag har alltid velat kämpa och få det bra men inte lätt att göra det på egen hand. Första tävlingen vi gjorde i år, mer än 6 månader sen sist vi tävlade, va väldigt nervöst. När vi hade tagit oss igenom banan släppte en stor, tung och fet sten från mitt hjärta. För första gången så såg jag ljusglimtar igen, vilken fantastisk känsla det var. Jag kunde inte hålla mig, tänkte inte alls på min omgivning utan jag slängde mig runt Cassadors hals med tårar som sputade. Fy fan va härligt!!

 

 

 

Charlotte Dujardin

 

 

 

 

 

 

 

------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

Jag tänkte vi skulle fira att vi har tagit oss över 1000 följare på instagram med att lotta ut ett fint pris från equipe. Ett par röda stigbyglar kan bli dina. Alla kan delta och jag gör alltid en rättvis lottning, den första personen jag drar få ett par röda stigbyglar hemskickade från equipe.

 

 

1. Kommentera i detta inlägg att du är med i tävlingen.

 

2. Skriv några rader om equipe, exempel erfarenhet av produkter eller varför just du vill ha något från equipe. 

 

3. Skriv namn och adress, (till din bostad, där din postlåda bor).

 

 

 

 

Jag kommer att lotta ut den lyckliga vinnaren i helgen!!

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Lexi Mudifaj

 

 

 

 

Jag vaknade upp i Varberg och hann bara äta frukost innan jag var tvungen att åka tillbaka till halmstad för jobb. Fick dock gå hem 30 minuter tidigare, alltid är det något, och då slängde jag på mig löparskor och träningskläder. Skyndade upp till galgberget innan det blev allt för mörkt. Jag njöt verkligen av att springa idag, eller det brukar jag göra men på kvällskvisten är det lite kyligare och skönare att springa. Sen kan man inte klaga på den underbara solnedgången, fångade denna bild med min mobil och den visar ju bara en bråkdel av alla färger som klädde himlen. Blev en runda på 7 km och min kondis börja bli grym, känner att jag kan springa nästan hur mycket som helst. Men jag springer inte och tränar på marken för beach 2015, jag vill bli topptrimmad för att sedan kunna leverera på hästryggen. Jag tränar och trimmar Cassador för att ge han de bästa förutsättningar och jag tränar mig själv för att kunna leverera det!

 

Jag är så spänd och förväntansfull på kommande vecka, det blir hårdtrim för oss båda. Fredag, lördag och söndag blir det tävling i Laholm, helgen efter är det premiär ute och även där tävling fredag, lördag och söndag. Åh jag vill ha fredag redan nu, är även ledig så det ska bli extra skönt. Tagga, träna och fokusera, jag tränar mig även psykiskt och mentalt. Jag trimmar mig själv hur jag ska rida med bara tanken, sedan tränar jag det hemma och sist leverera det på tävling!

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack alla ni, underbara och fina människor som klickar in här var och varannan dag och följer mig på min resa. Det är inte alltid lätt att blogga som en offentlig person och vara alla till lags. Jag har aldrig någonsin och kommer aldrig att försöka framstå som ett helgon, jag är en helt vanlig människa som gör fel dagligen! Det är tyvärr något som är min svaga sida, jag handlar först och tänker sedan, men jag lär mig även av mina misstag (oftast). Jag anser att alla människor får vara som de vill, men vi får också tycka och tänka som vi vill. Skriver jag något galet, lägger upp något mer tokigt än vanligt som ni inte tycker är lämpligt eller om jag sagt något dumt, tala om det för mig då!! Inget är skrivet i sten och det är väl det som är tjusningen med detta liv, sen visst blir det en hel del skit på vägen i livet och det är inget man är stolt över. Jag ska fortsätta att blogga som jag gör, kommer det upp något tar vi itu med det. Gillar att vara rak och ärlig och prata om det. Jag mår bättre som individ och kan växa som människa.

 

Nu ska jag krypa ner, ska åka till Varberg och umgås med en barndomsvän i morgon. Cassador tar jag hand om tidigt på morgonen och hinner jag blir det en tur till travbana!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om en vecka är vi iväg på tävling igen, förmodligen årets sista inomhus. Jag är så taggad på årets utomhus säsong, med mycket träning och massa mat ska jag och Cassador nog klara oss ;) Liten återblick från förra året, bästa fotografen, Lexi Mudifaj.

 

 

 

 

 

 

 

Idag vaknade jag upp på en ovanligt bra sida och när jag kom till stallet så kände jag på mig att idag kommer vi att ha ett grymt bra pass jag och Cassador. Känslan den stämde verkligen, det stod framme några travbommar på ena sidan som jag tänkte använda mig utav. På den andra sidan byggde jag fram ett kryss i mitten och två sockerbitshinder på vardera sida om krysset med 14 meter mellan. Min tanke med denna övning var att jag skulle varva med 5-4-3-5 språng mellan och rida med spänst. Cassador har inga problem med avstånd på tävling men hemma måste jag lära mig att rida mer fram och sedan hålla/jobba genom en linje. Vi måste jobba med att få fram den lite stadiga och större galoppen, jag ska inte behöva höja upp hinderna som på denna linje bara för att han ska kunna pricka rätt avstånd. Det är det som är tjusningen med övningar som denna, att man ena gången kommer på 5, andra på 3 och nästa på 4 kanske, varva hela tiden och få in känslan. Jag tycker det är helt fantastiskt och vilken styrka det ger både häst och ryttare. Cassador lyssnade väldigt noga på mig idag, vilket han ofta gör, och det är det som är så roligt med honom. Han vill väl hela tiden, även om han tycker det är jobbigt och ja, han skulle ju behöva 50 kg massa till minst på kroppen med muskler och lite fett.

 

Igår trimmade jag barbacka i alla gångarterna, avslutade sist med att hoppa ett sockerbitshinder några gånger, tror ni att jag har träningsvärk idag eller?? haha, jag kan inte hosta eller nysa för då gör det ont i mina magmuskler ;-) och min rumpa, kan knappt sitta på en stol men det gör mig glad. Då vet man att man tränat lite extra hårt så nu måste jag införa mer barbacka trim, tyckte faktiskt att min sist redan idag hade blivit mycket bättre. Stadig, balans och följsam, det skulle jag klassa en bra sits.

 

 

 

 

 

Ni undrade vad jag ger Cassador från St. Hippolyt. Jag ger Nutristar och Naturpellets som basfoder. Naturpellets får alla hästar som går på lösdriften i foderstationen, så den kommer han äta där med sen. Nutristar får han då han måste öka i hull och muskler men behålla lugnet, samma som westernhästarna. Sen får han Irish Mash efter ett träningspass, samt att det är skonsamt för mage och tarmar. 

 

Nutristar 

 

 

 

För mig har det alltid varit viktigt att hitta ett bra kraftfoder som passar mina hästar, jag har även strävat efter ett bra grovfoder med men inte alla bryr sig lika mycket om det. När grovfodret var som värst var jag så nära att börja köpa eget men valde istället att flytta. Man blir mörkrädd när människor inte förstår sig på hur viktigt det faktiskt är att ha ett friskt hö med bra värden som fungerar till den större mängden av hästar. Grundar man inte med ett bra grovfoder så kan du slänga kraftfodret i sjön, så känns det för mig. Hästar är inte skapade för att äta mängder av kraftfoder, de föddes med en liten magsäck och äter liten mängd gräs men ofta. Därför är det just A och O med ett riktigt bra grovfoder, gärna ett hö som är såpass proteinrikt så man slippper att ge tillskot utöver kaftfodret.

 

Cassador fodras med mer eller mindre fri tillgång på hö, sedan får alla hästar i stallet St. Hippolyt. Jag gav Cassador Hippo Cool när han kom dit och hade aldrig testat just detta märke. Jag tyckte att Hippo Cool funkade ok men inte mer än så. Då de även säljer hippolyt på gården så kände jag att det absolut var värt att byta en sista gång. Ni som följt bloggen ett tag vet hur jobbigt jag haft det med Cassadors hull/vikt och provat en massa foder. För första gången har jag blivit riktigt positivt förvånad över hur bra detta foder har påverkat Cassadors mage och lynne. Hur märkte jag det?? För det första är Cassador lugn och harmonisk, även stallbytet har säkert gjort gott för honom. Men det som jag märker väldigt tydligt är faktiskt hans avföring, i 3 års tid har Cassador haft mer eller mindre kobajsavföring, ibland lite mer fast hög och ibland lite lösare, men aldrig dagliga, fina och fasta bajspluttar. Efter bara någon vecka med hippolyt så började hans avföring se helt normal ut. Visst kan han bli lös ibland av stress och ibland när hösilaget är lite för blött, men det är ju helt normalt. Trots det så ger han faktiskt den större delen vid transport och tävling även där fast avföring.

 

 

 

En välmående Cassador är viktigt för mig <3

 

I oktober förra året började jag träna igen, träna mot nya mål och att bli ett med min häst. Att kunna utvecklas som ryttare och glädjas med framgångar, små som stora. Ingen föds som proffs och ingen når toppen ensam, vi alla måste bara hitta den vägen som funkar bäst. Jag tror att vi ALLA kan nå toppen om vi vill och kan, om det så är på en ridskolehäst, travhäst eller ett halvblod. Alla har en chans, det gäller bara att välja rätt väg. Jag har hittat min tränare, stallplats och ro i livet, äntligen. Jag har stora mål med livet och vill lite för mycket ibland. Men om man tar ett steg i taget, njuter av det lilla i vardagen och lär sig att uppskatta små ting. Tror jag att man kan nå toppen lättare. Våga tro på sig själv bara <3 Här nedan kan ni se en bild från oktober och tre bilder från i veckan. Jag red som en kratta förr, det gjorde Cassador spänd och hans språng flacka. Nu har jag lärt mig rida och även Cassador har lärt sig att hoppa med spänst och mer avslappnad.

 

 

 

 

 

Cykelutflykt med familjen och picknick <3

 

 

 

 

 

Igår var det min tredje trimdag på Cassador och även nu gjorde jag en fortsättning på det vi tränat på, men nu la jag till en liten övning. Då vi aldrig har tränat på omhoppningsvägar så tyckte jag det var dags nu, så jag byggde fram en liknande linje som vi hade på tävlingen, där vi förlorade väldigt många dyrbara sekunder. Cassador har svårt för att svänga skarpt när han är så taggad MEN det gäller då för mig att jag verkligen måste rida honom. Han följer inte med om jag styr med handen, hans kropp och ben behöver mitt stöd och då krävs det massa ben. Bara efter första gången vi kom på linjen så lärde han sig vad som gällde, men det krävs mer träning för att vi ska kunna klara av det på tävling, när han är extra speedad.

 

 

 

 

 

 

 

Idag har jag varit ledig, trodde solen skulle skina men ack så trist den va, lyste med sin frånvaro nästan hela dagen. Jag hade ialf planerat att åka till en kompis där de har en massa travslingor och jag ville för första gången på flera månader, prova att konditionsträna Cassador ute. Jag har iofs aldrig kunnat göra det och avslutat på ett bra sätt. Min vän tog en av hennes travhästar och vi red ut i skogen, började med att klättra mycket i skogen, perfekt uppvärmning. Sen travade vi en lång runda, men vi travar inte i normalt tempo i lätt sits, jag står lite halvt upp och liggande, likt montéryttare. Jag låter Cassador trava på i ett ganska bra tempo men han måste vara avslappnad och inte ligga på för mycket. Vilket han gör lite i början och faller lätt in i galopp. Fullt förståeligt då han är avlad för att galoppera mer än att trava, men sista rakan va helt fantastisk. Även om man knappt såg slutet på längan så drog han inte iväg, va spänd eller fattade galopp. Han har ett otroligt travsteg när man är ute och får han att jobba på ordenligt och avslappnad. Ska verkligen försöka filma detta nästa gång! Tänk er sittandes på et vanligt halvblod, sittandes som en monté då det går så fort i traven att man inte kan rida lätt. Man ligger tätt inpå halsen och kan känna manen fläkta i ansiktet. Jag tittar ner under oss och ser hur han verkligen tar tag i marken med sina framben. Min vän bakom mig säger till mig "det är verkligen stor skillnad på honom nu och då, han är avslappnad och vilket steg, det är en fröjd att se er tillsammans nu". Vi avslutade med 1 km galopp x 2, trodde jag skulle dö första rundan då han bokstavligt försvann ifrån min vän, han hade otroligt mycket energi att göra sig av med. Andra gången vi kom va han lugn i början men jag lät honom starta turbon igen, denna gång kändes han nästan som en normal häst som ökar galoppen. Vilken wow-känsla, kommer att åka hit snart igen, älskar dessa slingor där de harvar flera km dagligen. 

 

 

 

 

Nu har jag fått filmerna från idag så i morgon kommer jag ladda upp det här, hoppas jag kan förmedla min känsla på ryggen till er genom en kamera :)

 

 

 

 

Dagen kunde inte blivit bättre, han är helt enkelt det bästa och finaste jag äger just nu <3 

 

 

 

 

Ja den 9 april 1986 föddes en två veckor sen liten unge på 4250 kg och 53 cm lång. Först ville hon inte komma ut med huvudet utan envisades med att fötterna skulle ut först. Men efter några gångers övertalan så gick ungen med på att åka ut med huvudet först. Redan där började hon visa sin envishet, varför ska man göra som alla andra och åka ut med huvdet först?? Man vill väl landa på fötterna...

 

Många år har gått sedan den dagen då man föddes till denna värld, hela 29 år. Den har både varit grym, orättvis, osäker men även helt underbar och fantastisk. Skolans tid är nog den man vill komma ihåg och minnas som något bra, jag vet att jag inte är ensam i detta fall att minnas den som jobbig. Jag har haft väldigt otur med tjejer i min egna klass. De är och kommer alltid att vara min värsta fiende, hemska odjur på denna planet. Men jag har aldrig varit helt ensam, jag har haft fantastiska tjejkompisar på fritiden och även underbara killkompisar från klassen. Efter skolan har jag både fått uppleva det Amerikanska landet, Jamaicas guldkorn, jobbat med hästar i Italien och lite småresor hit och dit innan jag rotade mig i Halmstad. 

 

Hästarna har alltid varit mitt största intresse, ibland tog killarna över lite men innerst inne så har de alltid varit my number one. Kommer ihåg det så väl när man var liten och åkte bil med familjen upp till farmor och farfar i skärgården. Alla hästar vi såg på vägen, jag och min syster, så ropade vi MIN, den som va först att ropa fick hästen helt enkelt. Då kan ni tänka er att det blev några MIN:ord på vägen dit, beundrar mor och far att de stod ut med oss:).

 

Min första foderhäst fick jag när jag gick i 8:an. Hade honom i några månader och bytte sedan upp mig till en superfin ponny. Hade honom i nästan 1 år innan jag bestämde mig för att satsa på skolan. Gick hela gymnasiet utan häst, kliade lite i slutet så jag fick följa med och rida på en kompis hästar. När jag hade gått ut skolan skaffade jag mig en foderhäst till, nu började jag ge mig ut på några tävlingar men det blev bara några stycken innan jag bestämde mig för att sticka till USA.

 

När jag kom hem från min resa, 22 år gammal, blev jag väldigt sugen på att köpa mig en fölis. Eller jag visste redan innan jag åkte att jag skulle köpa mig en häst när jag kom hem men hade inte bestämt mig mer än så. Corvette var den tredje fölisen jag kikade på och hon fångade mig direkt, det var verkligen kärleksmoments vid första träffen. När man köper en fölunge är det som att köpa grisen i säcken, man har ingen aning om vad det kan bli av denna häst eller om hon kommer att passa mig. Inte fy skam att hon sen skrapade ihop 9-9 på 3 årstestet och ett hoppdiplom till en megastolt mamma, hon är allt bra min gråa lilla tjej.

 

När jag var 26 år fick jag tips om hästar nere i Holland, skulle ju egentligen tittat på en annan häst men när jag bläddrade igenom youtubeklippen så hittade jag en brun liten häst som jag verkligen föll för av alla andra hundra försäljningshästar. Hokus pokus, en vecka senare stod han i mitt stall, aldrig träffat hästen eller provridit den. Jag hade köpt mig en häst på ett youtubeklipp, min alldeles egna Cassador. 

 

Jag har/äger två hästar nu och dessa är mina allra första hästar i livet och jag har aldrig varit och provridit dem innan köpet. Antingen har jag haft sablar tur med båda eller så kanske jag har ett litet öga för vad som kan bli bra, men just nu tror jag mest på tur ;-) Vi får väl se vad det blir för nästa häst, jag hoppas att nästa häst blir en liten fölis efter Corvette, är så spänd och nyfiken på vad hon kan tillverka för något.

 

Nej nu är det dags för sängen, men på fredag har jag tagit ledigt för att njuta lite extra, fira min dag en dag till :) Nu har man levt 1/3 av livet, hoppas jag får uppleva de andra 2/3.

 

 

 

 

 

 

Idag vaknade jag på en väldigt trött sida, tar nog ett tag att åtehämta sig från mycket extrajobb och övertid. Jag fick ju ändå sova i helgen, även några middagslurar men trots det känner jag att jag är efter med sömnen. väl framme i stallet möttes jag av en väldigt pigg och glad häst, han har ialf aldrig några dåliga sömnlösa nätter (även om de bara sover 20 minuter/dag). Jag längtar så till vi kan släppa ut han i lösdriften, man ser på han att han längtar ut till dem. Ser han inte flocken så söker han med blicken och jag bara vet att han längtar ut dit. Tror detta och jag hoppas verkligen det, är lösningen på vårat sista lilla problem med överskottsenergi. 

 

Idag byggde jag fram en liten fortsättning från gårdagen, om ni är sugna på att kanske ta tredagars ordentlig trim så är det ju väldigt bra om man kan rikta in sig på något som man behöver träna på och succesivt öka svårighetsgraden. Igår började vi väldigt lätt med en bom på marken och ett sockerbitshinder. Idag ställde jag dit fyra sockebitshinder där det enkla sockerbitshindret stod igår och jag gjorde detta till en studs. Där jag hade bommen igår ställde jag dit ett lågt räcke idag, ungefär 40 cm och markbom på båda sidorna. Jag ökade även mellanrummet mellan sockerbitarna och räcket, så volten runt blev lite större.

 

Idag jobbade jag Cassador mycket i balans och det gjorde jag innanför fyrkantsspåret, han vinglar till ganska mycket då han blir stadigare med hjälp av väggen. Tycker det är viktigt att man tar sig ifrån väggens hjälp och använder kropp och ben som stöd istället. Jag rider även mycket diagonalt och byter varv ofta, sitter inte och trimmar länge i samma varv, liksidighet och övergångar är mycket viktigt. Cassador kastade sig väldigt ofta in i galopp och in i traven förr, men nu tar vi en sak i taget och jobbar rätt från början innan vi går på nästa uppgift.

 

Jag började med att hoppa minihindret på en stor 8-volt några gånger, sedan hoppade jag studsen en gång i varje varv på en stor volt. När han kändes uppvärms la jag till min lilla bana och la hela tiden fokus på att ha honom framför mig, en bra grundgalopp men han får inte sticka iväg och bli stark. Cassador kan bli lite taggad när man hoppar bana och som i dagens fall, hinder på hinder. Först trimmade jag en bra stund på den låga höjden, sedan höjde jag upp minihindret till 70-80cm (max 1m tycker jag man ska ha) och även bommarna på sockerbitarna åkte upp lite. När man hoppar av och höjer lite så blir Cassador genast mer taggad men jag behövde endast lägga två småvolter för att få tillbaka honom lite lugnt och sedan jobba fram han igen. Ibland var han ovanligt lugn efter räcket till sockerbitarna och då fick man den där stolthetskänslan i kroppen :) Jag kom inte många gånger efter att jag höjde lite, men vi båda lär oss otroligt mycket hela tiden och Cassador blir faktiskt mer och mer nöjd med hur jag jobbar honom med hinder. Då jag siktar på att muskla honom mer och även få honom lydig men på en rolig nivå, så jobbar jag honom dessa dagar aldrig hårt. När han känns fin och nöjd så är jag mer än nöjd. Sitta och nöta flera 100 gånger kommer inte att hjälpa, en sak i taget och det är väldigt roligt när man känner att man är på rätt väg :) I morgon blir det sista hopptrimdagen, har redan nu bestämt hur övningen/banan ska se ut. På fredag åker vi till motionsskogen, jag och Cassador, weiii :D

 

 

 

 

 

 

Försökte rida utan tyglar idag, gick ju sådär, Cassador är inte riktigt där än. Han blev ju helt knäpp när han inte fick mitt stöd, men vi får väl se om vi tränar lite mer :) Mitt mål är ju att kunna hoppa, men idag kändes det flera år bort, men skam den som ger sig!

 

 

 

 

Då var man tillbaka i Halmstad igen, tillbaka till det verkliga livet och alla rutiner. Började med att åka direkt till stallet, jag va både supertaggad att rida Cassador och väldigt trött från resan. Men nu kan jag inte slippa undan, en häst kvar och vi kommer att trimma mer eller mindre dagligen. Jag la idag fram en bom på marken och ett litet sockerbitshinder på en volt. Jag trimmade först med att komma på bommen i båda varven, jobbar likt en 8:a. Sedan la jag till sockerbitshindret och varvade med att komma på bommen och sockerbitarna.

 

Små hinder, bommar på marken eller lite högre hinder, jag försöker att trimma likadant. Jag jobbar mycket med att få fram hästen framför mig, speciellt när det är bommar på marken och små hinder, för det är här jag lägger grunden till att sedan gå in och hoppa bana. Jag märker fort när Cassador inte är framme för skänkel, då kommer han fel inpå bommen och hindret. Det är mer vanligt i hans svaga höga/mitt svaga högervarv, så där måste jag vara extra noga med att verkligen ha honom framför mig. 

Tänk på att hela tiden se vägen, inte för stora volter men inte för små heller. Jag vill inte ha stöd från väggarna så jag håller mig en liten bit innanför. Jobba hästen mjuk och följbar, hela kroppen ska följa med på spåret, inte för mycket tygeltag. Sätt ett lagom tempo från början och varva med att komma från båda hållen tills det känns bra.

 

 

 

 

 

Jag gillar verkligen att vara hemma i småland men jag skulle inte vilja flytta tillbaka, alldeles för långt till många och bra tävlingsplatser ;) 

 

Började morgonen med att åka och byta däck på släpet, köpte nya sommardäck till bilen igår och jag fick dem ditsatta så jag slapp ett mindre ekipage idag. Sen städade jag ur hela bilen väldigt noga, den innehöll mest grus och damm. Tvättade även utsidan och alla 8 fälgar. Pappa fick två uppgifter och det var att kolla luften i däcken och sätta upp equipeloggan, väntar bara på att mitt namn ska komma. Hade ett innan men det blev pyttelitet så tog bort det. Nu är vi verkligen rustade för sommarens tävlingar och alla väder!

 

Sen har vi haft påskmiddag nummer två, en stor lax som jag fångat i frysen. När vi var klara med kalaset kom en kompis och hämtade upp mig. Hjälpte min vän med hennes häst igår, då trimmade jag mest på marken, sedan fick kompisen hoppa upp i slutet. Idag jobbade vi lite på marken men sen hoppade jag upp och trimmade igenom den svarta damen ordentligt, varvade med att ta mig över bommar och ökade successivt med lite krysshinder. Sist fick hon hoppa upp och hoppa lite själv, hon skrattade glatt och sa "shit, det är som att sitta på en ny häst". Min vän har precis köpt sin första häst och man har ju själv varit där. Viktigt är det då att ta hjälp från någon som har lite mer erfarenhet, kanske använda sig av lite privatträning innan man hoppar in i stora grupper. Min vän har köpt en liten oslipad hopphäst, fd dressyrhäst, och jag tror de kan ha väldigt roligt tillsammans. En fantastisk häst som älskar att jobba med sin ryttare! 

 

Nu ska jag fortsätta äta massa gotte, framför en film med bästa mor och far <3 

 

 

 

Tack till er som svarat, tack för att ni tog er tid, jag tyckte det va jätteroligt att läsa igenom det ni svarat på. Det verkar som att ni alla vill samma mer eller mindre och det är ju bra. Jag kommer att försöka gå efter det ni svarat på här nedan, ibland lite utanför ramarna men skönt att ha detta nu som jag kan gå tillbaka till och kika på om jag tappar bort mig. Om ni kommer på något mer ni som läser igenom det som står här, kommentera gärna.

 

 

Det är roligt att läsa att det jag vill förmedla med bloggen dyker upp i era svar om varför ni läser den. Jag vill med min blogg tala om att det går att lära sig rida, träna hårt, tävla och även klättra upp i klasserna även om man börjar seriöst på äldre dagar, 20+ för min del. Något som jag har varit från dag ett är just ärlig, om det dyker upp en kommentar som kanske är ett påhopp, elak eller annorlunda frågor, så försöker jag verkligen att svara på det och reda ut det. Även det som handlar om hästarna, jag vill berätta allt för er, mer eller mindre. Jag lever inget perfekt liv, min vardag är som många andras, som en berg och dalbana.

Det är roligt att driva en blogg som en helt vanlig människa, jag försöker inte att skryta med något eller göra mig märkvärdig. Jag har en sponsor och marknadsför deras produkter, thats it. Ingens liv är på rosa moln, inga kändisar som många ser upp till, lever på just rosa moln. Jag tror det är viktigt att man som bloggare är just ärlig och vara sig själv, för ni som läser vet tillslut om man ljuger.

Jag försöker att inte blanda in för mycket av mitt vardagsliv, mest för att jag inte tror ni vill veta, men även för att jag vill försöka ha det så mycket hästigt som möjligt. Jag vill få in mer film men för att få det måste jag be någon om hjälp. Jag har inga anställda eller mor och far som bor i närheten, men tittar någon på så försöker jag fråga, även om jag börja tycka det är otroligt jobbigt.

Jag har många gånger funderat på hur öppen jag ska göra min blogg om mitt privatliv, ibland vill jag berätta så mycket men jag blir alltid hejdad av mig själv innan jag börjat skriva. Som till exempel, hur otur jag har med killar i mitt liv, men en del av er vill säkert inte läsa om det, medans andra kanske är mer nyfikna. Jag får suga lite på denna karamell hur mycket jag ska ge er, ni får gärna komma med tips.

Det gör mig väldigt glad att läsa det sista ni svarat på, för man kan faktiskt ibland få för mycket av det goda. Jag kan ibland ge er för mycket av något som ni kanske inte vill läsa eller kanske har tröttnat på. Jag kan nog prata för oss alla bloggare, vi kan nog upprepa oss om saker och ting, sådant som gör er irriterande. Även snöa in oss på något som inte alls intresserar er läsare, inlägg som vi kan hålla för oss själva. Jag försöker alltid hitta en röd tråd med det jag skriver om, mig eller hästarna.

Jag vill med bloggen inspirera, att det går faktiskt att lyckas här i världen, även om man inte är född på röda mattan eller får det bäddat för sig varje kväll. Jag skulle säga att vi i hästvärlden lever på mycket tur, kärlek och träning. Alla vi som tävlar gör det på samma villkor, det är bara oss själva vi kan skylla på när vi ser vårat resultat. Tränar vi alla på samma villkor (mer eller mindre) och kämpar mot samma mål så kan tyvärr inte alla ta sig dit, det hänger väldigt mycket på tur. För oturen kan dyka upp närsom, skador, sjukdommar och kanske rent av tappar intresset, det är ju väldigt oturligt.

Vi alla, eller till den största delen av skalan, gör detta för att vi älskar det. Vi älskar våra vänner på fyra ben som kämpar i ur och skur tillsammans med oss. Även om en månadshyra kostar lika mycket som att springa och lyfta skrot i ett år, samt att utrustningen aldrig är komplett, bensinen går åt som en vattenpöl i öknen och skadar en häst sig så försvinner sparkontot lagom till det just blivit påfyllt. Trots detta, så gör vi det för att vi älskar det, vi hinner se de ljusa stunderna mellan alla svackor. Vi vill kämpa till nästa trappsteg, även om man lätt blir nerputtad.

Utan träning kommer man ingenstans, det finns ingen som tävlar innan dem tränar. Inte ens Henrik von Eckerman eller Rolf Göran Bengtsson skulle bege sig till en tävling utan att träna innan, om det nu är 1.30 eller 1.60 för dem. Man måste förbereda alla hästar på vad som komma skall, men största delen av träningen är för ryttarens skull. För många skyller på hästen i de fall det blir fel, på marken, ute i skogen, på banan eller på tävling. Men det är vi, även jag har gjort det, lagt skulden på hästen. Min hjärna har kommit så långt i sin utveckling att jag kan analysera om allt som händer bland hästarna till att det var eller är mitt fel, det är jag som visar vägen för min häst. 

 

 

 

 

Ikväll kommer jag att göra ett inlägg där jag lägger upp det ni svarade på mina frågor. Även svara lite på det ni skrev, jag vill ju få bloggen lite vassare och lite mer personlig men alltid lika svårt hur mycket man ska släppa på det. Ni följer mig nu för att ni gillar den som den är, men man vill ju alltid ha lite mer godbitar :) 

 

Påskhelgen har hittills varit helt fantastisk, jag är så tacksam för de människor som hjälper mig med Cassador dessa dagar, även om de också har mycket att göra i påsk. För mig är detta ovärderlig och inga pengar i världen går att köpa denna familjetid. Att få umgås, äta god mat, spela massa spel, gå långa promenader och mysa framför en bra film med sin familj, det är faktiskt inget som kan slå det. Vi alla här uppskattar det lite extra dessa dagar, vi pussar och kramas och är en väldigt tajt familj. Vi tar hand om varandra och stöttar i ur och skur, ingen får känna sig utanför. Jag älskar min familj <3 (speciellt den goda maten vi alltid får till)

 

Jag är både en morgon- och nattmänniska. Jag har ju till 99% alltid något att göra på morgonen så jag får aldrig ro att ligga och sova eller dra på mig. Igår vaknade jag vid halv åtta och gick upp innan åtta. Igår var jag helt slut efter elva så jag gick och la mig, vaknade efter sju, helt tyst i huset och jag sa till mig själv på skarpen att du måste kunna slappna av och sova lite till. Det gjorde jag och vaknade för en stund sedan, ligger kvar i sängen och skriver detta inlägg. Men nu är klockan tio så helt ok att gå upp, ska äta frukost och sedan ska jag och brorsan åka och köpa nya däck till min bil :) Ha nu en fantastisk och strålande dag, sitt ute i solen och få lite C-vitaminer. 

 

 

 

Idag vaknar man upp till en fantastisk morgon, varken jag eller någon annan kunde veta hur den exakt skulle sluta. Jag lever för varje dag, jag vill kunna vakna upp och göra det jag älskar, så länge jag kan. En dag lägger jag mig ner för gott och då vill jag inte ligga och ångra saker jag inte gjorde. Jag lever hästlivet ut i fingertopparna så gott jag kan och ångrar inte en krona jag lagt på dem!

 

Det känns som att halva veckan gått åt till jobb och andra halvan till att hitta någon som vill följa med på tävlingen. Inte många timmars sömn men Cassador har varit helt fantastisk att rida, nästan för lugn. Så idag var det dags för tävling och känslan från förra helgen va ju väldigt bra. Däremot så pajade han den ganska snabbt med att vara övertaggad i stallgången. Han stod däremot väldigt lugnt i transporten, mer eller mindre stilla så det kändes great. Jag valde att hoppa en klass idag på grund av att han alltid blir så förbaskat övertaggad till andra klassen, av trötthet, sista energin som ska ut eller att han vet att det är lite högre?! Vem vet.. Tyvärr så hade någon talat om för honom att det bara blir en klass idag så han kunde få lägga två klassers energi på en och lite till. 

 

Cassador kändes väldigt lugn och fin på framridningen, han va väldigt mjuk och ställbar. Stretade inte emot utan jobbade med mig hela tiden. Men sen när vi började hoppa så började han attackera hinderna, jobbigt läge för mig då man i denna stund hade behövt hjälp på marken mer än någonsin. Det är inte bara att göra si eller så, det behövs mer än bara några ord. Idag hade jag behövt en spark i baken och en massa jädra anamma. Jag får inte bli osäker på honom på det sättet att han tar över. Det är jag som bestämmer och det är jag som måste rida honom, annars kan jag lika gärna hoppa av och låta han hoppa runt själv. 

 

Så sammanfattningsvis.. Är jag lite nöjd över dagen, med tanke på min situation. Om jag inte hittar någon som kan hjälpa mig mer eller mindre varje tävling får jag nog byta häst, så kändes det idag när jag red. Jag vill bara krypa ur mitt skinn och Cassador vill bara väl och äta upp alla hinder, vilken jäkla fajter han är trots allt. 

 

Rundan är filmad men jag får se om jag lägger upp den, första gången jag känner så, även om jag lagt upp filmer som sett tio gånger värre. Men så här är det nu, jag kommer att vara min hårdaste tränare, jag kommer inte acceptera att vi hamnar där vi var förut. Vi ska ta oss upp för fler trappsteg, jag vet att jag har en fajter till häst som ställer upp. Nu måste bara jag göra ännu bättre ifrån mig, ett eller två missar på banan är inte en ursäkt. Träna, träna, nöta och skälla lite på mig själv!!

 

Nu ligger jag hemma i min säng i småland, jag har tagit ledigt från hästlivet i 3 dagar för att bara umgås med familjen. Jag behöver verkligen vila upp mig efter alldeles för få sömntimmar. Vi hörs under helgen, hoppas ni får en mysig helg!! Här nedan bjuder jag på dagens hopp, ja ett riktigt gummihopp :) Cassador trodde det va lite högre än 1.20, han får nog skaffa linser. 

 

 

 

 

Det känns så bra med nya familjen, lite tomt kommer det att vara men det viktigaste är att hon får det bra <3 Min fina lilla Corvskrutt, du har gett mig så mycket, hoppas du ger lika mycket till din nya ryttare. Önskar dem all lycka och en underbar tid tillsammans! 

 

 

 

 

Vilken fajter jag har, han vill bara gå in och bomba alla hinder. Jag är nervös för jag vet inte hur jag ska rida en superdupergalet taggad Cassador. Svår bana, inte många felfria eller som tog sig runt hela banan. Det blev en miss på andra hindret i omhoppningen, första i grunden, men vi kämpade igenom det sista och  hamnade på en 10:e plats av 38. Jag älskar denna häst men hatar mig själv för att jag inte kan rida bättre. En sak är säker ialf, Cassador gör allt för att vara felfri, han gör allt för mig. Kärleksstunden vi har när vi har hoppat klart är helt obeskrivligt magisk, han bara njuter av all min uppskattning, kramar och godis. You are one in a billion <3

 

 

 

Denna vecka började tufft på jobbet med långa kvällar/nätter och in på morgonen. Nu tar jag långhelg och ska verkligen njuta av att vara ledig! Det bär av hem till småland till nära och kära. Jag hoppas att ni alla får njuta av någon ledig dag i helgen, äta lite god mat och verkligen umgås med familjen, det är för mig det finaste man kan ha (inkl hästarna). Så GLAD PÅSK till er alla! Men innan jag åker hem ska vi tagga till tävling i morgon:) 

 

 

(oavsett om det är ett aprilskämt el inte..)

 

Kunde inte låta bli att skriva ett snabbt inlägg om detta, jag har länge velat lära mig rida Cassador tränslöst, då jag älskar utmaningar. Jag tror nämligen att det kommer att gå, Corvette är jag inte helt hundra på då hon inte riktigt är där jag vill ha henne än. 

 

Nu blev jag ännu mer inspirerad att göra det när Mads på bilden nedan kan det, däremot så tänker jag inte trimma in dressyrprogram utan vi ska HOPPA :D