I 25 dagar har jag haft paus från bloggen nu och den största anledningen till detta är bakslaget och sociala undanflykter. Ja jag har helt enkelt valt att lägga tiden på annat, även om en del av mig skriker lite efter att få skriva av sig och berätta och dela med mig om allt... ja min vardagar är helt fantastisk just nu, på alla plan <3

 

Men först vill jag tacka för allt erat stöd och WOW vilka fina kommentarer jag får, Maria från Finland skrev detta som jag blev helt tagen av <3 "Även här i Finland saknar vi dina inlägg. Hoppas du får lusten att fortsätta blogga igen. Kollar in dagligen och hoppas på nåt nytt. Du har en otrolig häst och allt kommer bli bra igen. När det känns som allt "är kört" då kan det endast bli bättre. Man har rätt att känna att man tappar lusten ibland. Den kommer tillbaka. Du är en otrolig människa, en glädje att "följa med". Bodde jag närmare dej hade jag gett det en STOR kram och fått dej att inse att du och din otroliga häst är födda att vara ett team. Ta hand om er och hoppas vi får läsa om er även i fortsättningen. Kram!" 

Jag kommer aldrig sluta förvånas hur lyckligt lottad jag är som har så fantastiska läsare. I hela 25 dagar har jag varit borta och trots det har besökstatistiken varit långt ifrån noll <3. Så nu ska jag sluta upp och tycka synd om mig själv, med det menar jag att ett bakslag ska inte få mig att sluta blogga. För ni går in här varje dag med ett litet hopp om att jag börjat igen, är verkligen ledsen för det. Så nu ska jag göra Maria och alla er andra glada med att börja blogga igen.

 

 

Så vad har hänt under dessa 25 dagar?! MASSOR!! Men jag tänkte inte riktigt gå in på detaljer riktigt än, ska låta er hållas lite nyfikna någon dag till :D Jag har hunnit tävla Cassador i både hoppning och dressyr, i hoppningen tog vi oss igenom första banan helt ok men jag var inte nöjd med ridningen, nervös och red som en kratta. Jag ansträngde mig till 1000 i nästa klass och det gav resultat, jag har aldrig ridit bättre! Däremot så hände exakt samma sak som gjorde att jag tappade allt på förra tävlingen men nu visste jag va felet va och det var för mig att vinna över det en gång för alla.

 

 

 

 

 

 

Cassador har aldrig hoppat en kombination så fint som han gjorde i andra klassen, kan bero på att jag red rätt inpå utan att kasta in honom. Stoppet som ni kan se i filmen är samma som hände i Ängelholm, jag släpper kontakt och stödet i munnen och då knäpper Cassador av och nitar. Jag tror han är rädd att jag ska hänga i munnen igen som jag gjort 1000 gånger, låter hemskt men det är sanningen det. Andra gången jag kommer så ger han allt men jag ger upp, som tur är fick jag en chans till och ni ska bara veta hur mycket vilja och jädra anamma som pumpade i blodet då. YES, vi tog oss över och det va inge pannkaka hopp utan nu red jag riktigt bra och även på sista. Nu önskad man ju att man fick lite mer språng men med det som hände som vann vi tillsammans vårt självförtroende tillbaka med stil :)

 

 

  

Helgen som va nu var det dags för att debutera vår första LB:2 i dressyren. Vi hade inte ridit programmet så många gånger då Cassador behandlades i ryggen och mer eller mindre tömkördes i en hel vecka innan vi skulle tävla. Men vi hann åka och träna två dagar innan tävling och det gjorde verkligen under, min dressyrtränare är helt fantastisk. Det underlättar att hon själv sitter som domare då hon om någon vet vad de tittar på i ett program. Så vi gick igenom hur jag skulle rida, vad jag skulle tänka på och lägga extra mycket energi på. På 60 minuter gick jag från att vara ett frågeteckan till ett solklart utropstäcken ;-) Nä men självförtroende i dressyren fick sig en riktig boost. 

Lördagen kom och Marie följde med som sällskap, Cassador blev riktigt snygg i sina knoppar och kändes väldigt fokuserad. Han visste nog ganska snabbt att det va dressyrtävling som gällde. Vi trimmade på innan vi gick in på banan och allt kändes riktigt riktigt bra. Väl inne på banan så fick jag inte alls den känslan, Cassador gjorde det han skulle men hade inte riktigt samma energi som på uppvärmningen eller när vi tränade. Kan hända att han va något spänd då han säkert börjar fatta att det är här det gäller. I den första galoppökningen så fick vi tyvärr ett omlsag (ett byte i galoppen) vilket gjorde att procenten drogs ner. Resten fick vi till bra, några småmissar men inte den där riktiga glöden som jag ville ha. Cassador jobbade mycket emot mig och va inte alls harmonisk i munnen. Vilket vi även fick läsa om på pappret sen... Trots dålig känsla och lite bitter så blev jag lite gladare när min dressyrtränare gav mig massa beröm och tyckte 64% va riktigt bra och det var det ju med. Saken är den väl den med mig att jag är en sjujäkla tävlingsmänniska och älskar att göra bra ifrån mig. Jag måste bara lära mig att inte trycka ner mig själv så fort det går lite dåligt, eller att mina förväntningar inte bli som de blir. Det blev ialf en 14:e plats av 33 starter och det ska jag vara riktigt nöjd med. Detta är vår 3:e start i livet och mitt mål var att ta oss över 60%. Nästa start blir den 3:e oktober i Björbäck och då ska jag rida ännu bättre =D

 

 

 

 

   

 

Nu till helgen är det vår största tävling på hemmaplan i Halmstad, ni får hålla utkik för något lite roligt kommer att komma upp då :) I morgon ska jag köpa massa blommor för jag har som vanligt hand om blomsterarrangemangen, vilket jag älskar att ha hand om!! I morgon ska även två hästar ridas så det är bäst jag kryper ner nu. Hoppas ni är lika spända som jag är på att jag ska börja blogga igen ^^

 

 

Sov gott alla mina fina läsare <3 YES, Icusen is BACK!!