Så glad att jag åkte!
Trött, lycklig och stolt, det kan sammanfatta min tävlingsdag. Jag efteranmälde mig i torsdags för min helg såg helt plötsligt väldigt annorlunda ut. Från första början hade jag anmält mig till dessa klasser men ville överraska någon annan på sin födelsedag. Allt har en mening, vill fortfarande tro på det, även om jag ville kasta meningen i havet för en vecka sedan. Så jag är mer än glad att jag åkte och tävlade, nära och bra var det ju med.
Cassador var väldigt pigg och lite otålig i stallgången när jag skulle fixa honom och knoppa. Det bådar inte gott tänkte jag, en vanligtvis lugn Cassador brukar vara väldigt taggad på banan. En taggad Cassador innan brukar vara hemsk på banan :) När jag skulle lasta hoppade han in i släpet och det lilla ger mig ett intryck att han vill tävla. Jag känner Cassador så väl just nu att jag vet verkligen när han vill och när han inte vill, han är tydlig med att visa det.
Väl på plats blev man varmt bemött i sekretariatet med en godisskål och goa människor. Nytt fiberunderlag har lagts in i både tävlingsdelen och framhoppningen, vilket verkligen var super och stor skillnad från tidigare. Roligt när en anläggning lägger ner energi på att förbättra sin tävlingsplats.
Då jag efteranmälde mig och inte fick med mig någon som kunde hjälpa mig så skickade jag ett meddelande till den ansvariga. Jag visste att man inte kan flytta ner någon från en efteranmälning men väl värt ett försök. Som jag lyckades med och fick starta som nr 30, vilket gjorde det så mycket lättare. Då jag älskar att sprida glädje och ville jag skicka ett extra tack för väldigt fint bemötande, skrev jag smset ni kan läsa nedan till den person jag va i kontakt med.
Både jag och Cassador gjorde våra absolut bästa rundor genom tiderna. I första rundan var vi felfria men då Cassador touchade näst sista hindret då han hoppade så stort och lyfte upp bakbenen så blev nog hans framben lite framtunga. Jag trodde han rev så jag red i mål utan att fokusera på omhoppningen men när ingen blåser av så fortsätter man. När jag har hoppat första hindret i omhoppningen fattar jag att vi var felfria och då la jag i en växel. Jag valde då alla svängar och vägar jag tänkt, wow vad han gav allt i den omhoppningen. Kom på en 7:e plats med den rundan, undrade sen vart jag hade hamnat om jag hade tagit första omhoppningsvägen.
I andra klassen valde jag att rida ännu bättre och ville komma ner mer i sadeln, han är så sjukt svår att sitta på inne på tävlingsbanan. Inte alls lika taggad hemma :) Han kändes positivt och riktigt fin, taggad men sansad. Ett pet på 6:an då han hoppade lite spänt men vi klarade kombinationen riktigt snyggt efter det. Gick i mål med ett riktigt bra självförtroende och en väldigt glad Cassador, det är vinst varje gång man får till den känslan.
