05.30 ringde klockan i morse och det var absolut ingen tid till snooze. Lexi kom hem till mig och vi åkte ut till stallet vid 06.00, där hade jag fixat både häst och packning kvällen innan. Så det var bara att packa in allt, borsta hästen och på med transportbandage. Väl framme så missade jag bangång precis, då jag var tvungen att ändra på min parkering. Jag skulle starta som 62 och hade då väldigt många jag kunde lära mig av, så det fick jag göra.

 

Första klassen var en 1.15 A:0/A:0, Cassador va lite spänd och tittig på framridningen han tittade på hörnen och allt han kunde hitta. Men jag sitter inte och sågar ner honom på tygeln utan jag rider fram, använder mycket ben. Sen i galoppen så började han slappna av mer men även där fick jag jobba med mycket ben då jag ville få fram honom ännu mer. De senaste tävlingarna så har han inte varit framme innan 1:an på banan och jag lär mig hela tiden vad jag ska förbättra så det ville jag verkligen sätta idag. Väl inne på framhoppningen va Cassador fin, han lyssnade verkligen på mig och känslan den va helt ok. Jag vågar fortfarande inte att rida runt inne på banan innan min start, kan skritta lite men som idag när det är väldigt trångt överallt och vi är 3 inne på banan så står jag mer än gärna vid ett hinder som inte är inflaggat. På banan sen så låg 1:an lite dumt till för att kunna rida fram på bästa sätt men jag gjorde mitt bästa. Jag är faktiskt, med en fantastisk känsla i ridningen och även efter att ha sett filmen, OTROLIGT stolt över min prestation. Känslan den bara sprudlade så när jag kom ut från banan, började lipsillen gråta igen, haha. Hörde ju att jag låg på en 4:e plats och efter mig var det inte många kvar så jag tänkte att det fanns en stor chans att jag skulle få ligga kvar där. Vilket vi även gjorde <3 Vid prisutdelningen så kryper det i Cassadors kropp och är inte alls van vid att stå där än. Vi gjorde ett miniärovarv och lyckades tappa vår fina equiperöda rosett ;P som Hannes Melin snällt plockade upp och gav mig. Haha. Jag är verkligen knäpp men Lexi vet, för som jag har suktat efter den där röda rosetten, älskar verkligen rött :D

 

 

När det var dags för bangång inför 1.20 A/A:0 med totalfel så gick jag banan två gånger, då jag tog igen min förra miss ;) Kändes som att hinderna verkligen va maxade på 1.20, ja menar, 1:an va inte en millimeter lägre än 1.20 och var inte placerad på det lättaste stället. För övrigt så kändes banan lite vass, man måste verkligen vara ett med häst och ridning för att få det att funka. När jag sedan tittade på de andra ekipagen så var den sista linjen väldigt svår, många kom verkligen olika på detta hinder och det var verkligen inte lätt. Ja menar, till och med Niklas Arvidsson hamnade nästan i hindret och rev. Så denna linje var jag mest orolig över men i efterhand så var det nog den enda jag satte klockrent ;-) Jag kan ärligt säga att jag var nervös innan jag kom in på banan, Cassador va superfin på framhoppningen och hoppade verkligen igenom sig och känslan var ju trots allt bra. Innan start så fick jag inte riktigt fram honom men gjorde om min start lite och la en extra volt för att få fram han lite mer och det hjälpte. Kom även här bra in på 1:an och sedan gick det väl sådär.. kändes som jag inte fick fram honom som jag ville ändå och la av honom för tidigt på något hinder och kaos blev det på linjen mellan 6:an och 7:an längs den högra långsidan. Han hoppade stort över 6:an och tog alldeles för mycket mark efter det och min orutin så tog jag inte tillbaka honom på 5 utan red på och ja, då hoppade han av på 4 språng. Vi kunde likagärna hamnat i hindret men det ville inte Cassador så han hoppar för kung och fosterland, en normal häst hade för det första inte hoppat där. Sedan hade den inte ansträngt sig med hela sitt hjärta för att absolut inte riva hindret. Ni kan se hur hans framben är helt utsträckta över hindret och jag kan fortfarande se hans hovar mellan öronen. Detta skakade om mig lite och ni kan nog inte höra det på filmen men jag säger proo och tar ut svängarna och försöker sedan få till en lugn och bra runda. shit, han är verkligen inte lätt när han ligger på och jag rider som en kratta. MEN, GÖR OM OCH GÖR RÄTT!!!!!

Så summa summarum så var första rundan den bästa vi gjort kanske någonsin, förutom att vi hoppade av 3 meter innan sista hindret men OM det är något hinder man får göra så på och ge allt man har kvar så är det väl ändå det ;-) I andra rundan MÅSTE jag lära mig att rida fram honom med ben och säte, sitta ner i sadeln, ÄVEN om han är het. Han får inte dra iväg utan det är JAG som ska rida fram, rider jag bara rätt så kommer jag heller inte att lägga av honom för tidigt, så är det helt enkelt.