När man ligger på havets botten och känner att snart tar syret slut. Man vill inte, jag vill inte även om jag kämpar och har alla odds emot mig. Så sträcker någon ut en hand.. Jag vet inte vart detta kommer att leda till men nu är Cassador behandlad, sprudlande glad och i morgon ska jag känna igenom honom i traven, han fick bara skritta i skogen idag. Även Corvette har sina moments, men hon är ett sto och jag får leva med dalar och toppar. Sen idag, I dont know when, where or what this road will lead, but I got some butterflies in my stomach :)